- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
128

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare visar sig dess däggdjursnatur. Därefter
framträder rofdjurstypen och de utmärkande dragen
för hundsläktet, medan vi i allmänhet ej kunna
bestämma, hvilken art af hundsläktet, vi hafva
framför oss, förr än djuret blifvit framfödt.
Hade således His och vi valt yngre embryoner för
vår jämförelse, så hade också öfverensstämmelsen
mellan dem visat sig vara ändå mycket större.

Hade vi i stället för ett hundfoster haft att
undersöka ett människofoster skulle vi kommit till
motsvarande slutsatser — allt hvad i detta afseende
gäller om de öfriga ryggradsdjuren gäller ock i
fullaste måtto om människan. Jag inskränker mig till
att hänvisa till de här återgifna, fullt naturtrogna
afbildningarna (fig. 208 —213). De ådagalägga med all
önskvärd tydlighet, att människan ingalunda utgör ett
undantag med afseende på den stora öfverensstämmelsen,
som råder mellan de olika ryggradsdjursgrupperna på
fosterstadierna.

Till de speciella och mycket intima öfverensstämmelser,
som råda mellan fostren af människa och af de högsta
däggdjuren återkomma vi i det följande. Vi ha nu
närmast att granska några af de från den utbildade
människan afvikande karaktärer, som vi iakttagit på
de förut presenterade fostren.

Som bekant ligger hos människan liksom hos alla
andra ryggradsdjur det centrala nervsystemet,
d. v. s. hjärna och ryggmärg, såsom varande på samma
gång ytterst viktiga och ytterst ömtåliga kroppsdelar,
väl inbäddade och skyddade i det inre af kroppen,
omgifna af hjärnskål och ryggrad (fig. 214). Men vid
sin uppkomst och under sin första utbildning intager
nervsystemet ingalunda detta läge. Det bildas af
celler tillhörande det yttre groddbladet och befinner
sig sålunda vid sitt första framträdande helt och

illustration placeholder

Fig. 214. Genomskuret människohufvud. Längdsnittet

är fördt något på sidan om näsans skiljeväg. Sin

högra pannbenshålan (sinus frontalis); Nsv

nässvalgrummet med mynningen till högra Eustachiska

röret — Hsv hufvudsvålen. SH stora hjärnan med

vindlar; den hvita figuren är hjärnbjälken (corpus

callosum
). LH lilla hjärnan, framför densamma ligga

förlängda märgen (medulla oblongata) och bryggan

(pons Varoli). RM ryggmärgen. — kb kilbenskroppen,

som upptill har en insänkning för hypofysen, hsk

hjärnskålen, atl första halskotan (atlas}, eps andra

halskotan (epistropheus) K kotkropp (efter BOAS).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:07:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lecheman/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free