- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
135

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näsborrarna nedåt riktade (fig. 228). Däremot är
hos nya världens apor näsans skiljevägg synnerligen
bred och näsborrarna riktade utåt, hvadan således
detta organ blifvit stående på det tidigare
fosterskede, då pannutskottets mellersta del ännu
är voluminösare och dess sidodelar ännu ej utbildats
till näsvingar (fig. 229).

illustration placeholder

Fig. 226. Ansiktsspringa hos en 13-årig flicka

(efter O. Schultze).



Slutligen kasta vi en blick på våra lemmars
utveckling. Först jämförelsevis sent framträda,
såsom synes af de förut meddelade bilderna, anlagen
till lemmar: i tredje fosterveckan (fig. 201) uppstå
två par svaga upphöjningar, som under fjärde veckan
utväxa till korta, sedan längre utskott (fig. 202,
203), å hvilka under femte veckan (fig. 204) leder
bli synliga, så att man kan urskilja å framlemmen
öfverarm, underarm och det fenlika breda anlaget till
handen, å baklemmen lår, underben och fot. Å handen
framträda småningom (fig. 205) ur det gemensamma
anlaget begynnelsen till fingrarna, resten af anlaget
bildar en simhudsliknande hinna, som sammanbinder
dessa. Fingrarna växa sedermera fritt ut, medan den
sagda hinnan blir kvar vid deras bas, där den bildar
den äfven hos den fullvuxna förekommande bindhuden
mellan fingrarna. På motsvarande sätt utvecklar sig
foten. Bindhuden kan hos olika människor vara olika
starkt utbildad. Då den, såsom förhållandet är
särskildt hos negrer, är synnerligen lång och således
fingrarna vid basen äro fullständigare än vanligt
förenade med hvarandra, måste vi gifvetvis betrakta
detta tillstånd som ett kvarstående på ett stadium,
som hos andra människoraser tillryggalägges under
fosterperioden (fig. 230).

Några andra drag ur människans fosterutveckling
studera vi lämpligast i det följande och i ett annat
sammanhang. Här ha vi däremot att sysselsätta oss med
sådana organ, hvilka i motsats till de kroppsdelar,
som äro i verksamhet hos den vuxna människan, kunna
betecknas som fosterorgan, enär de uteslutande hafva
betydelse för fostret och endast finnas hos detta.
Somliga äro skyddsorgan, andra närings- eller andedräktsorgan.

illustration placeholder

Fig. 227. Hufvud af näsapa (efter Wiedersheim-Klaatsch).



Vi erinra oss, att ägget hos människan liksom hos
flertalet öfriga däggdjur är helt litet, ej större
än omkring 0,2 millimeter i diameter. Däremot uppnå
kräldjurens och fåglarnas ägg som bekant betydligare
dimensioner. Denna skillnad i storlek beror därpå,
att kräldjurens och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 12 14:19:29 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free