Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 226 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lämningar af grottlejonet, som närmast öfverensstämmer
med våra dagars lejon men är större än detta,
äro funna på spridda ställen i mellersta Europas
grottor. Visserligen kan det verka öfverraskande att
träffa på lejon midt i Europa. Vi böra emellertid
erinra oss, att lejonet, som nu är inskränkt till en
del af Afrika och sydvästra Asien, ännu i historisk
tid förekom i sydöstra Europa; då Xerxes’ armé tågade
genom Macedonien, öfverfölls den af lejon.


329 a 329 b

Kranier (fig. 329 a) af grottbjörn, (fig. 329 b) af svensk björn. Fotograferade i
samma skala efter exemplar i Stockholms Högskolas zootomiska institut.

Förutom dessa och några andra djurformer, hvilka till
större delen ej kunde rädda sig in i nutiden utan dogo
ut, oförmögna att anpassa sig till nya förhållanden,
lefde under denna tidsperiod en annan grupp af
djur, hvilken i våra dagar dragit sig tillbaka till
högnordiska eller arktiska länder. Sålunda voro lemlar,
fjällräfven, järfven, renen och myskoxen utbredda
öfver en stor del af Europa. Renen, hvilkens lämningar
anträffats söderut ända till Pyrenéerna och Alperna,
var ett af istidsmänniskans allmännaste villebråd,
såsom massvisa anhopningar af dess ben vid den äldre
stenålderns boplatser och i de af denna periods
människor bebodda grottorna bevisa. Myskoxen,
som numera uteslutande tillhör den arktiska delen
af Nordamerika, gästade då Europa ända ned till
Österrike och Pyrenéerna. Återigen andra såsom gemsen
och stenbocken, hvilka bebodde låglandet, hafva vid
isens tillbakagång dragit sig upp i bergstrakterna.

Som redan antydt, uppträdde dock alla dessa djur
ingalunda samtidigt. Man har dels med tillhjälp
af dessa fossil dels efter industriprodukternas
olika beskaffenhet indelat den period, hvilken af
fornforskarna benämnes den paleolitiska och hvilken
(helt eller delvis) sammanfaller med geologernas
kvartar- eller diluvialtid, i ett antal epoker, hvilka
af Wiener-arkeologen Hoernes nyligen betecknats som
Chelléo-Moustérien, Solutréen och Magdalénien.

Enskildheter i denna först af franska forskare och
för franska lokaler uppställda indelning ha af senare
undersökare med rätta angripits. Somliga fyndorter
kunna ej eller endast med våld pressas in i detta
skema; industriprodukternas större eller mindre
utformning kan vara beroende af det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>