- Project Runeberg -  Människan. Hennes uppkomst och utveckling /
Förord

(1909) [MARC] Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
i

FÖRORD.

FEMTIO ÅR ha förflutit, sedan darwinismen, hundra sedan dess upphofsman såg dagen. Vi böra således nu hafva det perspektiv, som erfordras för att med tillräcklig fördomsfrihet kunna bedöma räckvidden och värdesätta både den enbart naturvetenskapliga och den allmänt kulturella betydelsen af Darwins lifsverk.

Föreliggande arbetes mål är visserligen ej en granskning af den modärna utvecklingsläran i hela dess vidd. Dess uppgift är trängre och intimare. Det vill söka visa, huru under inflytande af denna lära vår uppfattning af oss själfva omgestaltats och utbildats.

Kring detta spörsmål, kring frågan om människoblifvandet har särskildt under de två sista årtiondena vuxit upp en enorm litteratur ej blott af rent vetenskaplig utan ock af mer eller mindre populär art.

Då jag med föreliggande arbete vågar ett försök att göra mina landsmän förtrogna med denna fråga, är jag ingalunda omedveten om de faror den biologiska forskningens resultat löpa, då de flyttas ut ur den strängt vetenskapliga miljö, som sett dem uppstå och passas in i en populär boks trånga ram. Mycket kan genom en sådan omflyttning förvanskas. Ty vi böra minnas: forskningen befinner sig ständigt i rörligt, i flytande tillstånd -- det är dess lifsvillkor; intet af dess kapitel bör någonsin anses definitivt afslutadt, fullfärdigt. Oföränderlig är endast dogmen, vetenskapens diametrala motsats. Vi inse därför ock, huru lätt den populariserande skriftställaren -- helst om han ej med egna händer öst ur källan -- i sin sträfvan att göra ämnet klart och lättfattligt kan åt den bild, han vill återgifva, förläna skarpare och bestämdare konturer, än den i verkligheten äger.

Men äfven svårigheter af annan art ha biologiska framställningar, som vända sig till en större läsekrets, att öfvervinna. Om populära framställningar på biologiens skilda områden ej ännu lyckats eröfra en så tryggad ställning inom det fashionabla vetandet som t. ex. kultur-, konst- eller litteraturhistorien redan sedan länge kunnat glädja sig åt, och om särskildt den litterärt mera kräsna delen af vår allmänhet ännu förhåller sig tämligen kylig gentemot dylika skildringar, så har detta flera orsaker. Antingen förutsätta sådana framställningar en kunskap om och ett intresse för en del biologiska detaljer, som man ej har rättighet att fordra af en läsare, hvilken med utgångspunkt af det vetande, som under rubriken natural historia för ej länge sedan bjöds i skolan, vill söka stifta bekantskap med några af den modärna biologiens resultat och åskådningar. Eller ock bjudes
ii
man på stenar i stället för bröd; man bjudes på isolerade fakta, på ett empiriskt råmaterial, som väl förmår värma den professionelle naturforskarens hjärta, men som förblir fullkomligt onjutbart för den, hvilken utan att vara biolog söker efter något, som ju naturvetenskaperna borde kunna lämna: ett underlag för en sund, rationell lifsuppfattning.

Lika väl som en för vidlyftig och för tung teknisk apparat ofta försvårar förståelsen, kan å andra sidan en framställning, som blott snuddar vid det faktiska underlaget och endast ger de färdiga resultat, till hvilka vetenskapen på sin närvarande ståndpunkt kommit, enligt min uppfattning ej sägas till fullo ha uppnått sitt mål. Ty i detta torde som ett väsentligt moment äfven ingå att, så vidt görligt, gifva läsaren en föreställning om, på hvilka vägar dessa problem blifvit lösta, på hvilka fakta svaren stödja sig. Ty blott då kan äfven lekmannen vinna ett någorlunda själfständigt omdöme om graden af de ifrågavarande svarens tillförlitlighet.

Och just detta är en fordran, som ej torde kunna efterskänkas, då det gäller att kläda problemet människan i populär dräkt.

Att det hör till biologens åligganden att låta framför andra detta problem bli kändt af den utanför fackkretsarna stående, kulturellt intresserade allmänheten, behöfver ej diskuteras. Jag anför blott ett men afgörande argument: frågan om människans uppkomst och utveckling utgör ju ett af de väsentligaste underlagen för vår världsåskådning -- och denna bör väl ej vara ett vetenskapsmännens lyxföremål utan en den tänkande mänsklighetens nödvändighetsartikel.

Ledd af dessa synpunkter har jag ansett, att läsaren i första hand bör få klart besked om beskaffenheten och bärvidden af de insamlade naturvetenskapliga fakta på biologiens skilda områden som vi i närvarande stund förfoga öfver, då det gäller att lösa frågan om människan, hennes härkomst, hennes utveckling, hennes framtid.

Dessa fakta samt de slutsatser, som omedelbart framgå ur en jämförelse och kombination af samma fakta, utgöra detta arbetes väsentligaste innehåll. Framställningar af sådana hypoteser, som söka lösa problem, för hvilkas lösning det faktiska underlaget ej ännu är förhanden, saknas där emot i allmänhet; sålunda återfinnas ej här många af de vidt gående och betydelsefulla, men ännu så länge endast hypotetiskt lösbara frågor, som utgöra föremål för det aktuella forskningsarbetet och som stundom äfven upptagits till behandling utanför facklitteraturen. Där läsaren i det följande någon gång stöter på en hypotes, hvilken tagits med, enär den blifvit uppställd såsom vägledande för kommande undersökningar, har jag bemödat mig att låta den framträda och gälla för hvad den är, aldrig såsom en tryggad vetenskaplig besittning.

Men, ehuru frågan om människans uppkomst och utveckling är grundläggande vid uppbyggandet af vår världsåskådning, är den från rent biologisk ståndpunkt i själfva verket blott ett specialfall i en oändligt lång kedja af motsvarande företeelser. En undersökning af detta speciella fall skulle därför, lösryckt ur sitt naturliga sammanhang, bli mer eller mindre obegriplig och föga gifvande. För att denna detalj -- människan -- skall bli naturvetenskapligt begriplig fordras, att vi förskaffa oss en inblick i de
iii
grundlagar, som behärska vardandet inom den organiska naturen. Därför är det första kapitlet ägnadt åt den allmänna utvecklingsläran och i de öfriga ha de enstaka skedena i människoutvecklingen städse bragts i förbindelse med de allmänna synpunkterna. Ur mitt för några år sedan utkomna arbete »Några blad ur organismernas utvecklingshistoria», där en populär framställning af flera allmänna biologiska frågor i allmänfattlig form lämnats, ha fördenskull ock delar med tillhörande illustrationer oförändrade eller något modifierade hämtats.

Föreliggande arbete får sålunda i viss mån en dubbel uppgift. Förutom att lämna en kort framställning af inbörden af de fakta, som skola lära oss förstå vår egen urhistoria, skulle jag önska att genom denna bok inom vidare kretsar väcka sympati och intresse för den modärna biologien, dess tankegång och dess syften. I olikhet med den beskrifvande naturalhistorien, som i samlande och beskrifning af naturhistoriska detaljer, af olika djurarter, enstaka anatomiska fakta m. m. ser sitt mål, är för den del af biologien, som är kännetecknande för vår tids forskningsarbete, alla dessa fakta blott medlet, ej målet. Dess mål är att genom att logiskt sammanbinda dessa fakta ur dem draga slutsatser och allmänna lagar och dymedelst gifva oss en förklaring af vår egen och våra medvarelsers tillkomst och utveckling. Och en sådan vetenskap torde kunna göra anspråk på att ingå i tänkande samtidas intressesfär.

För biologen erbjuder denna bok intet nytt såvida ej dit kan räknas det här gjorda försöket att åt en del biologiska forskningsresultat, som hittills ej fått öfverskrida det vetenskapliga laboratoriets tröskel, gifva en allmänfattlig form.

*

I mitt bemödande att göra de här behandlade frågorna tillgängliga och njutbara har jag på det verksammaste blifvit understödd både af min förläggare, som med största tillmötesgående och frikostighet ställt ett rikt illustrationsmaterial till mitt förfogande, som ock af tecknerskan vid Stockholms Högskola, fröken Elsa Rosenius, som med omsorg och förståelse utfört i arbetet förekommande teckningar.

Alla de figurer, där ej i underskriften annorlunda angifvits, äro originalbilder, till större delen tecknade eller fotograferade efter preparat i Högskolans zootomiska institut.

Stockholm den 1 januari 1909.

Wilhelm Leche.


The above contents can be inspected in scanned images: i, ii, iii

Project Runeberg, Mon Dec 17 19:28:30 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lecheman/forord.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free