Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Något om mina familjeförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Är du rädd att dö?»
»Nej.»
Så lydde det korta samtalet mellan fader och son
vid evighetens portar. Och därmed föll stenen från
mitt hjärta och jag tänkte: »Så tag honom då, Herre;
gör som du behagar!»
Jag kände mig lugn och lycklig, men häpen på
samma gång. Hvad vändning skulle sjukdomen taga,
hvad lidande kunde vänta min son?
Så snart samtalet var slut gick jag efter doktorn.
När han kom, blef han alldeles förvånad öfver det
häftiga feberanfallet, pulsen slog 180 slag i minuten.
Hela dagen låg min käre Henry flämtande på sitt
dödsläger. Jag gaf en och annan lektion i skolan på
förmiddagen, men hade svårt att samla mina tankar.
En gång, då jag kom in till gossen, yrade han och
trodde sig vara borta och sade:
»Här är så tråkigt, jag vill gå hem igen, jag vill
gå hem!»
»Vill du gå hem till Jesus, Henry?» frågade jag.
Då klarnade han genast och sade:
»Jag skulle vilja vara på jorden lite till.»
»Men om Herren icke vill det, utan vill taga dig
hem nu, vill du gå då?» frågade jag.
»Ja», svarade han.
Sedan talade vi icke mera vid hvarandra.
Läkaren besökte honom fyra gånger, och sista gången hade
han en annan läkare med sig. Ingen räddning var
dock möjlig.
Då klockan led mot nio på aftonen, kom jag in
i hans sjukrum. Min älskade moder satt troget vid
hans bädd och vårdade honom. Jag visste ej, om han
förnam något vidare, men knäppte ihop mina händer
och bad högt, lämnande barnet i Herrens hand och bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
