- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
21

(1899) [MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow With: Elisabeth Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Barndoms- och ungdomsåren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

hemifrån, och jag blef riktigt förödmjukad af en sådan
bönhörelse.

Den 7 Dec.

Jag tycker, att jag på den senare tiden blifvit liksom
ryckt närmare min Frälsare, jag har fått nåd att mera flitigt
än förr umgås med honom i bönen och i ordet. Käre
Jesus, du vet att så snart du tager din hand ifrån mig, så
är det ute med mig, blif därför hos mig ständigt!

Hur härligt är det icke att följa en sådan Frälsare!
Den smala vägen är visserligen smal, men utmed densamma
framväller nådens älf sina rika, friska flöden, på det alla
vandringsmännen där skola vederkvicka sig.

Den 29 Dec.

På eftermiddagen gick jag upp till en af mina
nationskamrater, med hvilken jag hade ett längre, ganska lifligt
samtal. Han, den arme, satte förnuftet högre än bibeln,
d. v. s. högre än Guds ord, och Jesus kände han icke alls,
utan ansåg honom blott såsom en människa, ehuru högre
utrustad än andra. Hvilken stor förblindelse det råder hos
människorna i allmänhet! Ack om alla visste hvad det vill
säga, att Guds ende Son blifvit människa för att lida och
dö för våra synder, då skulle de jubla och fröjdas öfver att
höra till det släktet. Tack, min Jesus, att du låtit mig
födas som människa här på jorden; jag är visserligen den
uslaste af alla, men jag är dock köpt med ditt blod. Ja,
min käre Herre Jesus, jag är din, din egendom!

Den 30 Dec.

När jag kom hem och befann mig ensam på mitt rum,
passade jag på tillfället och talade en stund med min Jesus,
som var mild och kärleksfull som alltid.

Skall jag komma att kämpa en god trones kamp och
behålla segern, eller skall jag höra till de olyckliga, som
börja i anden och lykta i köttet? Det förbjude Gud!

Den 1 Jan. 1855.

Ett nytt år har gått in. Hvad det bär uti sitt sköte,
vet allena min och Jesu Fader. Men hvad som än under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:07:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lefminn/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free