Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskarringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom hans söner. Han hade tagit emot en gåva, som hade
givits med sådant hat. Skulle en hederlig man ha nöjt sig
med något dylikt? Men San Marco var en stackare, lika feg
som hämndgirig.
Men på Cecco skulle han inte hämnas. Han var nog glad
och tacksam, att han hade fått zekinen. Han bara tog emot
och låtsade, att den hade blivit given honom i all fromhet.
Då Cecco stod i San Marcos förhall, kommo två
kyrkotjänare skyndande förbi.
— Det stiger, det stiger alldeles fruktansvärt, sade den ene.
— Vad? frågade Cecco.
— Vattnet i kryptan. Det har stigit en fot på dessa sista
minuterna.
När Cecco kom ut på kyrktrappan, märkte han en liten
vattensamling på torget strax vid nedersta steget. Det var
havsvatten, som hade stänkt upp från Piazzettan.
Det förvånade honom, att havet hade stigit så högt, och
han skyndade ner till stranden, där han hade sin båt. Där
var allt, som då han gick därifrån, utom att vattnet hade
höjt sig rätt betydligt. Det kom inrullande i breda dyningar
genom de fem havsportarna, men vinden var lindrig. På
gatan samlade sig redan gölar med havsvatten, och kanalerna
stego, så att husens vattenportar måste stängas. Himlen var
jämngrå alldeles som havet.
Det föll alls inte Cecco in, att det kunde bli ett
allvarsamt oväder. Han ville inte tro på något sådant. San Marco
hade låtit hans söner omkomma utan orsak, detta var visst
ingen riktig storm. Han ville just se om detta skulle bli till
något. Och han satte sig bredvid båten och väntade.
Då började det jämna skytäcke, som höljde himlen, att
sönderslitas, och upp jagade stora ovädersmoln, svarta som
krigsskepp, ur vilka piskande regn och hagel störtade ner
över staden.
Nu kom också något, alldeles likt ett nytt hav, rusande
in från Lido. O signore, det var inte de svanhalsade vågor,
som ni har sett där ute, de, som krökande den genomskinliga
nacken skynda mot land, och sedan de obarmhärtigt ha
bortstötts, flyta ut igen med det vita skumhåret utspritt över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
