Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
h.
Hvad är det, som sträfvar mot himmelen blå,
med ganska stort begär;
det synes dituppåt så innerligt trå,
men kan icke flyga, ja ej en gång gå —
måst’ stanna qvar der det är.
Ack, se! hur det sträcker, år från år,
sina armar allt högre, der det står
och kan från sitt ställe ej gå.
Ack, hör I hur det suckar, vid vindens sus,
af längtan, att komma från jordens grus.
att kunna till himmelen nå.
Vid jorden det fängslas, i jorden det står —
och, huru det längtar och vinkar och trår,
mot solen och ljuset och himlen den blå,
skall storm eller yxa det fälla ändå. —
Betänk dock, mitt barn! om så alltid du är
mot himmelen vänd, med din själs begär:
Dig skulle det lyckas — du skulle till sist
visst icke, som detta, ditt mål hafva mist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
