Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
i.
Jag vet tvenne klot,
som rulla i ett klot,
och glänsa och stråla: an ljungande hot,
än spegla ett lugn, likt den mildaste natt
än locka till lekar, till löjen och spratt.
De hvälfva så tysta, men tala ändå
ett språk, som är kraftfullt och godt att förstå.
De ega ibland ock ett sådant behag,
att ingen dem målar i liknande dag:
de röra då hjertat och hugna ens sinn’,
att man tror sig skåda i himmelen in.
fi*
Hvem är det, som bär en guldvirkad grön röck;
och vandrar så tvst öfver sten och stock;
och helsas välkommen på haf och på strand;
och pryder så fagert vårt nordliga land,
med skönaste grannlåt, med rikaste prål. —
I sanning, han är ej afundsam och snål!
I stort han tillställer en lysande bal
och inbjuder gäster till tusende tal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
