Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Vid bägge de stationer, som ännu återstodo,
såg hon mot dörren i förhoppning att få se honom
inträda, men hon väntade förgäfves. Och livad
ännu värre var, då de voro framme vid sin
bestämmelseort, presenterade han henne helt hastigt for
tant Karna på perrongen, förde damerna till
vagnen och befalde kusken köra; själf lofvade han att
komma snart efter.
Han var borta tre fulla timmar. üSTär han
ändtligen kom hem, skyndade Aline ut för att möta
honom i förstugan. Han såg nästan förfrusen ut,
ehuru Augustikvällen ej var kall, och hans fötter
voro fulla med sand och lër.
— Hvar har du varit så länge? ropade hon
emot honom; men hon hörde ej lians skälfvande,
otydliga svar — innan hon hunnit hämta sig från
sin häpnad, liade han redan rusat förbi henne
uppför trappan och stängt sig inne i sitt rum i öfre
våningen.
— Han har väl sysslat med sakerna nere
vid järnvägsstationen, och nu behöfver han göra
toalett, lugnade tant Karna.
En halftimme förgick. Stämningen nere i
salongen var tryckt. Aline" hade slagit sig ned
framför brasan och lyft upp lilla Hedvig, i sitt knä,
där barnet snart insomnade. Tant Karna gick af
och an och flyttade på tallrikarne och karotterna
på det dukade bordet för att ha någonting att
göra. Emellanåt puttrade hon öfver Grudmund, som
lät kotletterna kallna. Aline fruktade slutligen,
att gumman, hvars hufvudintressen synbarligen
gälde mat, skulle bli allvarsamt ond, och försökte
därför afleda hennes tankar.
— Sådant vackert barn! — sade hou och strök
varsamt undan en liten mörk lock, som förirrat sig
ned i Hedvigs panna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
