- Project Runeberg -  En målares anteckningar. Utdrag ur dagböcker och bref / Del 2. Indien /
32

(1870-1873) [MARC] Author: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mvcket silfver fauns om bord, och jag hörde förlusten
uppskattas till omkring en million pund sterling. Om
en sådan olycka händt oss, är det icke troligt, att alla
kunnat slippa derifran med lifVet; vi hade så mycket
löst folk med oss, soldater och vildar, som troligtvis vid
en sådan händelse på ögonblicket hade fvllt alla båtar.

Morgonen derpå lågo vi tryggt i hamn vid Pointe
de Galle, omgifna af stora skogar af kokosnötpalmer,
som sträckte sig ända ned till stranden. Solen baddade
på de glittrande böljorna, när jag efter frukosten i
sällskap med två herrar Eemfry och fru Eemfry satte ut
från skeppet i en farkost, rodd af kaffebruna
Cinga-leser, oeh snart landade vid tullhusbryggan. Det var
första gången jag gjorde bekantskap med indianska
kanoter, piroger och catamarans, eller hvad namn de helst
gå under. De äro merendels icke annat än urhålkade
trädstammar, temligen långa, men sällan mer än omkriner
en aln breda, sä att om bord endast är plats för fotterna
och benen, medan resten af kroppen på ett vågsarnt och
barbariskt vis hänger utanför relingen, utsatt för de le-

c

kande böljornas reflexioner och bespottelser. Ärorna äro
ingenting annat än långa störar med träbrickor fast-

C: e

bundna på ändarne, instrumenter med hvilka man dock
kafvar sig fram rätt bra.

På stranden föreföll det oss nytt och tokroligt att
se karlar oeh qvinnor klädda lika, så att det rigtigt var
ett slags naturforskargöra att kunna skilja det täcka könet
från det otäcka. Många af dem jag höll för att vara
karlar, hade sköldpaddskammar i håret och tjocka flätor
bak i nacken, under det de svängde sig som jungfrur
i hvita klädningar och schal. Båda könen nyttjade äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemalares/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free