Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Originaler - Rosalie - Den välvise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men lasten dock en dolk invid sitt hjerta hyser,
Som fräter det!» — Er sats är falsk, I vise män!
Se detta hull, der helsan lyser,
Den mun, den blick, der nöjet myser,
Och återkallen den!
»En dygdig skall din flärd föraktets löje skänka,
Skall afsky din person!» — Jag hämdens vällust får:
Min segervagn — fröjd att det tänka —
Skall dygdens dotter fullbestänka,
Der hon i trasor går.
»Välan, din död, ditt slut — räds, skall jag dig beskrifva?» —
Jag lefver fram min tid i vällust och i ro.
Tids nog skall se’n mitt öde blifva
Att saligt hädan mig begifva
I bättring, hopp och tro.
Så talte Rosalie. Jag fasade och hörde.
Allt dygdigt gäckades, allt heligt trampadt blef —
Och intet jordskalf straxt förstörde
Och ingen blixt den brottsling rörde,
Som denna lära dref!
—
I herrar, jag vill er berätta
På denna förnöjliga stund:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
