Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Imitationer och översättningar - Göternas utvandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ölet ej mer ville smaka
Och mjöden den föll dem för söt.
Den nektar, som här synes strömma,
Var sällsynt i Valfaderns säl,
Ty Oden lät vinflaskan gömma,
Så snart han fyllt i sin pokal.
Med svärdet i handen de drogo
Till nejden, der drufvorna gro.
De hunno den, drucko och slogo –
Der ville de bygga och bo.
Men romarn förtrytelse kände?
Ty göternas törst tog ej slut:
Man flux en borgmästare sände
Ur landet att drifva dem ut.
Till härnad han gaf sig å färde,
Men illa hans skinn deraf sved:
Den gode borgmästarn de lärde
Att låta dem dricka i fred.
Dock fingo de plikta för ruset:
För stark var den dosis man drack –
De göter nu lågo i gruset,
Och romarne slogos som pack.
Än fortfor dock göten att gästa
Vinländerna ofta och tidt.
Men fransmannen höll för det bästa
Att höfligt sig göra dem qvitt.
Han utbad sig ödmjukt den ära
(Fransosen är alltid poli)
Att skicka det vin, vi förtära,
Och dertill straxt samtyckte vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
