- Project Runeberg -  Oscar II och hans tid. En bokfilm /
21

(1936) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1873

LANDTMANNAPARTIET OCH KOMPROMISSEN.

Landtmannapartiet får afgjord majoritet i riksdagen.

Emil Key.

Nåväl —- svara våra motståndare oss
— när Ni påyrka indelningsverkets
af-skaffande — låt vara att vi gifva efter,
låt vara att indelningsverket kommer
bort — ären I då villige att sätta något
annat kraftigt i stället! Men, mina Herrar,
jag frågar eder igen, hvad hafven I för
rätt att hysa ett slikt misstroende?

Emil Key.

Kompromissens innebörd.

(Enligt Riksdagens underdåniga
skrifvelse.)

Att den indelta armén må
afskaffes och allmän värnepligt
införas.

Den indelta armén är icke vidare
lämplig eller behöflig för
åstadkommandet af ett betryggande
försvar.

En befälsstam bör bildas ur de
värnepligtigas led mot ersättning
af statsverket som kan blifva
erforderlig.

Varder en sådan
arméorganisation af Konung och Riksdag
antagen, så böra rustnings- och
rote-ringsbesvären med däraf
härflytande kostnader efterhand minskas,
med tre procent årligen.

Dessutom böra äfven
grundskatterna upphöra, mot det att
jordbruksfastighet åsättes bevillning
efter samma grunder, som gäller
för all annan fastighet.

A rvid Posse.

Nu är frågan: innehåller detta
Utskottets betänkande, som här föreligger,
möjligheten af ett arméförslag, med
hvilket man kan vara nöjd? Jag vill icke säga,
att det gör detta; ty det innehåller icke,
att man skall underkasta sig den
allmänna värnepligten och att den skall
införas i sin fulla konseqvens. Jag frågar
er, mine Herrar, tron X verkligen, att det
är möjligt, att så här på en gång i Sverige,
med våra förhållanden, införa det
preussiska systemet? Kan man tro, att det
är möjligt, att vår landtbefolkning skulle
vilja med ens underkasta sig en sådan
värnepligt, som detta system innehåller.
Jag, för min del, tror det icke vara
möjligt; och Utskottet har derföre också gått
en riktig medelväg, då det säger, att ur
de värnepligtigas led skall mot betalning
uttagas den befälsstam, som ersätter den
indelta arméen.

Frågan är då den: är vår indelta armé
bättre än den befälsstam, som sålunda
enligt Utskottets förslag skulle bildas
ur de värnepligtiges led?

För min del får jag säga, att chansen
för att det skall lyckas är så mycket
större efter det nya, än efter det gamla
sättet, ty hvem är det för närvarande,
som framskaffar en soldat? Jo,
jord-egaren, och han ser i första rummet derpå,
att han får en person, med hvilken han,
för sin del, kan vara fullt belåten; men
efter det nya systemet är det staten,
som skall göra detta, och det är troligt
att staten i detta fall i första rummet
ser på den militäriska dugligheten.

Carl Ifvarsson.

Nog wet man att här arbetas på förslag
både till löneförhöjningar och
arméorganisation, men om dessa blifva färdige
till nästa riksdag eller ej, det är lika
obekant, som hurudana förslagen skola
blifwa. Efter all anledning blifva de likväl
sådana att wi icke kunna med skäl
antaga dem, och wi få således nog en hård
dust att bestå när de framläggas.

Carl Ifvarsson (I bref).

En af “kompromissens"
befräm-jare gör facit.

I sjelfva verket är det vunna
resultatet icke mera än fredspreliminärer
mellan båda kamrarna, med oviss Utsikt
till definitiv fred. Inbördeskrig inom
första kammaren är den beklagliga
biprodukten; och för andra gången har
jag fått blifva hufvudföremålet för det
konservativa hatet. Om man afräknar
talmannens och de båda
statsrådsleda-mötemas röster, som ej afgåfvos, så lära
63 af ledamöterna varit emot förslaget
och 62 för detsamma, så att det endast
varit en tillfällighet att ej resultatet, blef
motsatsen. Ställningen hade då blifvit
bekymmersam för regeringen. Nu har
den åtminstone en grund, hvarpå den
kan försöka att bygga i våra båda
viktigaste frågor, försvaret och
grundskatterna. Kungen insåg också vikten
häraf och tvingade sina statsråd att yttra
sig mera för än emot.

Nu hänger allt på om krigsstyrelsen
har tillräcklig förmåga att utarbeta ett
antagligt arméförslag, därpå man i
allmänhet tviflar. Louis de Geer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leo2/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free