Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Röda rummet”
Berns.
8
79
1
Berns’ Salon
KONSERTERNA
inne i den väl ventilerade salongen
fortgå dagligen.
Eftermiddagarna kl. 1/24—6
under ledning af
Direktör F. W. RING WALL.
Aftnarna kl. 7—II
under anförande af
AUGUST MEISSNER.
Pri entrée.
Aftonunderhållning
i Berns’ salong.
Mel.: *Ack, hvad för en usel kojah
Drickspengslystna i sitt sinne
stöfla ganymeder fram;
och med lifvet på en pinne
Meissner står i rök och dam.
Tobaksmolnen knappast stiga;
här och der det hiskligt drar.
Ingen har
lust till att tiga;
hvarje strupe hålles klar.
Grofva tröjor, fina rockar,
tofvig lugg och bränd tupé,
siden, bjefs och lösa lockar,
stöfvelsmörja, essbouquet,
varma toddar, lemonader,
punsch och smörgås, té och is . ..
Skön syrpris:
vattenkaskader
fräsa kring på vårdslöst vis!
Unga glopar, gamla stutar,
sprättar, folk på dekadangs,
tvära tanter, sockersnutar,
utklädd köksbjörn med sin tjangs,
bondqvickt skoj och fina fraser;
mången spelevink så flink
ger en vink
läktarens gracer,
hvilka rodna djupt af smink.
Söndags-Nisse.
4 A4
Berns salong.
I Röda rummet.
När dagen arbete i ensamheten var slut, gick han ner på kaféet att
träffa sitt umgänge.––––-
Der hade man ett offentligt samlingsrum, der man icke var någons gäst
och icke någons värd. Der var ljust och rymligt, der var musik, och
der såg man menniskor och träffade vänner.
Af vana hade man stannat i ett inre rum i Berns stora etablissemang,
hvilket efter dess möblers färg fick namnet Röda Rummet.
Stamsällskapet bestod ursprungligen af Johan och hans artister och filosofer.
Sällskapet ökades snart med äldre förlorade bekantskaper, som återknötos.
Sålunda utvisade den första rekryteringen en tillökning af tre presentabla
före detta klarister; notarien i posten, som äfven var bassångare, pianist och
kompositör; kammarskrifvaren i hofförvaltningen, samt sällskapets stora
trumf, löjtnanten vid artilleriet. Till dessa kommo sedermera
kompositörens oumbärlige vän, litografen, som publicerade vännens musik, och
notarien, som sjöng kompositörens kompositioner. Sällskapet var icke fullt
homogent, men det anpassade sig snart för umgänge, och det gick bra.
Men när nu samtalen gingo löst på konst, litteratur och filosofi, och de
oinvigde lekmännen icke hade lust vara med om föreläsningar, så infördes
samtalen snart på det lekande området. Johan, som icke ville diskutera
några problem vidare, slog an en skeptisk ton och afklippte alla försök
till resonnemang.––––
Bredvid detta sunda tvifvel på ofelbarheten i omdömet gick som naturlig
följd en brutal uppriktighet i språket och tankarne. Det var sålunda icke
värdt att tala om sina känslor såsom någonting berömvärdt, ty det
af-klipptes genast med:
»Är du sentimental, din djefvel. Tag bicarbonat!»
Om någon kom och beklagade sig att han hade tandvärk, svarade han:
»Det väcker inte alls mitt medlidande, för jag har aldrig haft tandvärk,
och det influerar inte alls på mitt beslut att icke bjuda på sexa.»
Man hade nämligen med Helvetius kommit öfverens om, att egoism var
driffjedern till alla menniskans handlingar, och derför var det icke värdt
att hyckla några bättre känslor.
August Strindberg.
IO4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
