Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
8^5
i nya Operakällarens matsal.
PaiiluS bland pYofctcvna. Teckning af Albert Engström.
Lektor Waldenström besökte i lördags konstnärsförbundets utställning. Som
vi naturligtvis också voro där passade vi genast på kluddritade af honom.
Söndags-Nisse.
Om nakenhet och klädselsätt.
(Med anledning af striden om Oscar
Björcks frismålningar i Operakällaren.)
Det finnes en kysk nakenhet och
ett okyskt döljande af lemmarne. Den
kyska nakenheten har i allas vår
fantasi anor från paradiset, och den
stannade icke innanför Edens portar,
när våra första föräldrar måste lämna
lustgården bakom sig. Känslan af
kysk nakenhet har följt släktlederna
på deras vandring genom jordelifvet.
Huru än pryderiet må anfäkta sig,
är det i paradisdräkten Vår Herre
sänder de anländande själarna till
oss. Och lika litet som födelsen skäms
för nakenheten, lika litet göra det
sjukdomen och döden. Inför läkarens
vetenskapliga undersökning och
sjuksköterskans ömma omsorg står
pryderiet med förlamad tunga. Så äfven
inför döden.
En missriktad och otyglad fantasi
kan binda okyska föreställningsräckor
vid hvad som helst: ett linne, ett
strumpeband, en bröstduk, en hårlock, ett
par näpna skodon i skomakarens
ut-ställningsfönster. Den kan göra det
vid den botfärdiga Magdalena, vid
synderskan, som böjer sig intill Jesu
fötter och torkar dem med sina lockar;
den kan göra det vid bilden af den
helige Sebastians unga, af pilar
genomborrade kropp. Den kan vid
hvarje bröllopsfest fantisera sig ett
svar på den fråga, som nyligen gjorts
med af seende på nymfen och faunen
i operans källarsal. Åsynen af en ung,
oskyldig flicka är kanske den, till
hvilken ett okyskt sinnes
idéassociationer allra helst knyta sig. Skola
fördenskull skulptör och målare nedlägga
mejsel och pensel, och unga flickor
vara till sin bröllopsdag inspärrade i
kloster? Det vore nog mycket begärdt,
och det skulle likväl icke hjälpa.
Luften skulle förblifva uppfylld af
förförelsesmitta och osedlighetsmikrober.
Sedan det oväder lugnat sig, som
lärer till operakällarens matsal
drif-vit tusenden att njuta af eller
förtör-nas öfver herr Oscar Björcks
»osedlighet*, torde varda en tillfällighet, om
kunder, som kommit till stället för
att spisa sin middag, skänka åt dessa
momenter i salens dekorering någon
af det pröfvande och skärskådande
intresse, som matsedeln, rätterna och
vinet pläga förbehålla åt sig själfva.
En tacksägelse till Gustaf Fröding
för en dikt, som just, då jag
nedskrif-vit denna önskan, kom mig till handa,
hvari denna känsla fått ett högpoetiskt
uttryck*.
Ekeliden, Djursholm den 27 april
1895. Viktor Rydberg.
* Dikten »En morgondröm».
Konstakademien försvarar
Björck.
Teaterbyggnad skonsortiet frågar
Konstakademien:
Kunna omförmälda målningar anses
såsom konstverk ur estetisk synpunkt?
Kunna de till uppfattning eller
behandlingssätt anses för sedligheten
sårande?
Konstakademiens svar:
Huruvida de kunna hänföras till
sådana alster, som ur estetisk
synpunkt falla under kategorien
»konstverk», kan akademien besvara denna
fråga med ett enkelt ja.
Vidkommande den andra frågan, om
dessa målningar till uppfattning eller
behandlingssätt kunna anses för
sedligheten sårande, vill akademien fästa
uppmärksamheten på, att till de
objektiva faktorer, på hvilka omdömet
öfver ett konstverk städse gör sig
gällande, på hvilken faktor det
beror om en betraktare till de intryck
han omedelbart af konstverket
mottager, knyter kyska eller okyska
idéassociationer.
Stockholm den 17 April 1895.
Å K. Akademiens För De Fria
Konsterna vägnar
J. Nordenfalk.
Ludv. Looström.
Hvi suckar det så tungt
uppå krogen?
Fritt efter B. E. Malmström.
Och Oscar Björck han sitter en kväll
och ni år så godt
och ser på sina nymfer och bacchanter.
Han ser, hur ljusen brinna uti hans
konungs slott
och drömmer blott om nya varianter.
Wallander, Kalle Möller och själfva
Eugen
ha sagt, att det var vackert med dessa
bara ben —
då suckar det så tungt uppå krogen.
Pehr Staaff.
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
