Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1^00
lJOl
Bodenfästning och ny härordning.
Bodenfästningen beslutas
1900.
Men förhållandena i Norrbotten
hafva i högst väsentlig grad
förändrats under de senare årtiondena
och förändras för hvarje år som går,
och det i en rigtning, som gör
landets skaplynne helt annorlunda. Vi
lägga ju ned betydliga belopp för
att låta landets resurser komma till
godo, vi utveckla kommunikationsväsendet, vi se enskilda
personer lägga ned millioner kronor för att tillgodogöra sig
de rika malmfyndigheterna derstädes, o. s. v. Landets
natur blir härigenom helt annorlunda, befolkningen är i
stigande, kulturen utvecklas mer och mer; allt gör, att
denna nordligaste provins, detta Norrbotten icke längre
kan anses som en värdelös provins, som det kan vara
likgiltigt, om den är svensk eller ej.––
Det må talas om värdet af befästningar, och det må
äfven talas om att detta värde kan betviflas; alla stater,
som för närvarande med ifver arbeta på sitt försvars
förstärkande, visa dock, att de lägga stor vigt på att
lemna det lefvande försvaret, framför allt på de
ömtåligaste punkterna, stödet af en befästning.
Krigshistorien lemnar ju också tydliga och klara bevis för det värde,
som fästningar kunna ha. Befästningskomiten har —
tror jag — i sitt betänkande visat fullständiga exempel
ur historien derpå, att fästningar varit till ett stort
gagn. Enligt min mening kan försvaret af Norrbotten
knappast vara möjlig, med mindre än att trupperna
derstädes hafva stöd af en befästad punkt.
J. E. Crusebjörn.
Krigsm i n ister.
Sammanjämkningen.
Riksskräddaren von Otter. Min bäste herr Svensson, den här
rocken är minsann »konstruerad* så, att den sitter som den
vore gjuten. Söndags-Nisse.
365 dagar
nödvändiga.
Statsrådet skulle derför ikläda
sig ett mycket stort ansvar inför
Sveriges folk, om det skulle
tillstyrka Konungen att antaga en
härorganisation, i ersättning för den
vi nu hafva, lagfästande en kortare
utbildningstid för de värnpligtige än p v. von Otter.
den af Kongl. Maj:t föreslagna. staumini,ter.
En utbildningstid af tolf månader borde derför enligt
statsrådets mening icke anses för lång. Också hafva de
sakkunnige, som granskat det af generalstaben utarbetade
förslaget, hvilket af Kongl. Maj:t blifvit i allt
hufvud-sakligt följ dt, förklarat, att de funne förslaget, sådant
det förelagts dem, tillfredsställande under förutsättning
af 365 dagars fredstjenstgöring för de värnpliktige.
Statsrådet skulle derföre ikläda sig ett mycket stort
ansvar inför Sveriges folk, om det skulle tillstyrka
Konungen att antaga en härorganisation, i ersättning för
den vi nu hafva, lagfästande en kortare utbildningstid
för de värnpliktige än den af Kongl. Maj:t föreslagna.
De 90 dagarna bli 240.
Regeringens förslag:
Samtliga värnpliktiges fredsöfningar skola under
loppet af 12 år uppbringas till 365 dagar.
De indelta soldaterna skola så småningom afskaflas
så att indelningsverket må upphöra senast 1908.
Genom frivillig värfning skall anställas s. k.
volon-tärer (»stamanställda») i och för underbefälets
rekrytering.
Landstormen skall hädanefter ej blott under krig utan
vid krigsfara kunna inkallas.
Särskilda utskottets förslag:
Antalets öfningsdagar 240, däraf 150 dagars
rekrytskola, men vid arméns specialvapen 365 och vid flottan
300 dagar.
Hvilket senare blef af riksdagen antaget. Af första
kammaren med 118 röster mot 22 och af andra
kammaren med 126 mot 98.
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
