Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lJOl
Till två stormäns minne.
John Ericssons byst aftäckes.
Den 14 september vid half 3-tiden aftäcktes det af
prof. John Börjeson förfärdigade monumentet åt John
Ericssons minne vid Nybroplan i Stockholm.
Nyheten om presidenten Mc Kinleys död var genom
tidningarnas extrablad redan spridd öfver staden, och
man tänkte att dödsfallet möjligen skulle förhindra
amerikanska ministern att deltaga i ceremonien. Men
så var lyckligtvis ej fallet. Mr Thomas med fru anlände,
åtföljd af amerikanske generalkonsuln mr Muir, fru
Thomas helt svartklädd och herrame med sorgflor om
hatten.
Sedan de inbjudna placerat sig steg major
Adelsköld upp i talarstolen och anhöll med några ord att
kronprinsen ville låta täckelset falla. Kronprinsen hade
icke heller däremot något att invända, han reste sig
och yttrade med hög röst: »Må täckelset falla från
min-nesstoden öfver vår berömde landsman John Ericsson!»
408
C. J. L. Almqvists stoft till Sverige.
Skaldens stoft nedbäddades den 28 november i den
graf som ändtligen beredts honom i fosterjorden på
Solna kyrkogård trettiofem år efter hans död.
Verner von Heidenstam trädde fram till grafven
och yttrade till sist:
»Carl Jonas Ludvig Almqvist! I namn af de här
församlade, bland hvilka jag ser många af vår nuvarande
odlings märkesmän, hälsar jag ditt stoft välkommet till
fädernejorden. Jag hälsar dig från det svenska solberg,
där gamla och unga ännu arbeta med penna och pensel
och mejsel, men där dina vilda törnrossnår alltjämt
blomma lika förtrollande. Det är också för att beströ
grafkullen med törnrosblad och höra några af dina sånger
som ett antal af dina beundrare nu bildat ring om ditt
hviloställe. Det är för att enkelt och utan anspråk på någon
yttre ståt hylla ditt minne. Vi tacka dig för hvad du
gaf, för den vackra leken med färg och fabel, liksom
för det djupaste i din diktning, för allt det
oförgängligaste, det som redan öfverlefvat sig själf och i
århundraden skall öfverlefva den vinterdag hvilken nu
begynner skymma.»
Efter dessa ord strödde han öfver grafkullen en
handfull rosenblad, en stor del af de närvarande gjorde
detsamma, och på Törnrosskaldens graf lades en hel skörd
af rosor i alla skiftningar, medan en kvartett sjöng den
Almqvistska sången »Hjärtats blomma». Och därmed
var den vackra akten slut.
Verner von Heidenstam hälsar C. J. L. Almqvist
välkommen hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
