- Project Runeberg -  Oscar II och hans tid. En bokfilm /
486

(1936) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

6

Bort med hv och dt!

OSCAR, med Guds Nåde,
Sveriges, Götes och Vendes Konung.

Vår ynnest och nådiga
bevågenhet med Qud Allsmäktig!

hafve Vi, med upphäfvande af
bestämmelserna i cirkuläret den 16
november 1889 angående
gemensam norm för undervisning i svensk
rättskrifning vid åtskilliga
läroanstalter, funnit godt föreskrifva:
att i de tre lägsta klasserna af de
allmänna läroverken äfvensom af
statens normalskola för flickor skall
från början af nästkommande läsår
Ordlista öfver svenska språket,
ut-gifven af Svenska akademien, sjunde
upplagan, läggas till grund för
undervisningen i svensk
rättskrifning, dock med iakttagande däraf:
att dt för i-ljud ändras till t eller
(enligt de i nämnda ordlista
till-lämpade reglerna för
konsonanttecknens dubbelskrifning) tt;

att /, fv och hv för v-ljud ändras
till v med bibehållande af
grundformens v i böjningsformer framför
t och s utom i ordet haft;

Hvilket Vi Eder till kännedom
och efterrättelse härigenom
meddele.

Stockholms slott den 7 april 1906
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och
Herres frånvaro:

GUSTAF

Fridtjuv Berg.

En af dessa gick dock liksom i
många andra afseenden så ock i fråga
om namnet sin egen väg. I
patriotisk ifver ville han stöpa sitt
isländska namn i en svensk form,
nutidssvensk hvad de däri ingående
ljuden beträffade, men
framtids-svensk i fråga om dessa ljuds
beteckning. Han gaf det därför
formen Fridtjuv, sålunda siande om
den ljusare ortografiska framtid, på
hvilken han själf trodde, om han
också icke kunde ana, att han själf
skulle bli dess egentliga skapare.

Adolf Noreen.

Fridtjuv Berg.

Hade Svenska akademien lyssnat
till den vördsamma framställning,
som 1898 gjordes, att den måtte vid
sidan af de gamla kära
vrångstaf-ningsformerna med dt, fv och f
fördraga användandet äfven af de rätt
skrifna formerna utan stumma och
meningslösa tecken, då hade den
reformen i närvarande stund varit
genomförd och detta utan att väcka
bedröfvelse hos någon annan
människa än de stackars
bokstafsvur-mar som än i dag sitta och gråta
efter sitt »ansigte» med g och sin
q vinna med q. Akademien hade då
förvärfvat sig samtidens tack och
framtidens erkännande.

Fridtjuv Berg.

Ett allbekant stycke ur Fryxells
Berättelser skulle på radikalt

sätt nystafvat få följande
utsende:

»Uti slutet av novämber kåm
Gustaf upp till Dalarna för att vara
otjännd hade hann hos en bonde
avlaggt sinn härredräkt, rundklippt
sitt hår, klätt sig med trind hatt
åkk kårt vadmalströja åkk jikk
sedan med yksa på akseln likt
bonddrängarna åmkring åkk sökte arbete,
han tog först tjänst hos dänn rike
bärj smannen Anders Persson på
Rankhyttan, på vars loge hann
tröskade några dagar, snart märkte
likväl de andra drängarna, att hann
var föga van vid arbetet, åkk de
tykkte sig finna hos honåm andra
later åkk åtbörder änn hos en
vanlig bonddräng, en piga såg åkkså
en silkeskrage stikka fram under
vadmalströjan, vilket hon tillika
med sina jissningar straks berättade
för sinn husbonde, dänne kallar
Gustaf avsides, betraktar åkk
ijänn-tjänner honåm snart, ty de hade
åfta varit tillsammans i Uppsala.»

Om t. ex. hvarje ändring icke
göres mera genomgripande, än att
hvar ioo:de bokstaf (således
ungefär en på hvarannan rad) af
densamma drabbas, så torde en sådan
med säkerhet icke komma att
förefalla stötande. Under förutsättning
af årliga ändringar af samma
omfång skulle på så sätt en radikal
nystafning kunna på 10 år
genomföras, utan att läsaren däraf haft
nämnvärdt obehag.

Adolf Noreen.

»Rättskrivningens grunder.»

Vårt språk, det älskade
svenska...

Skam öfver de händer, som redde
sig kallt

en moders skatt att röfva!

Skam öfver den klokskap, som
befallt

ett nesligt dåd att öfva!

Och frågen I efter namn och ort —
vi hafva det alla med sorg försport:
vårt språk, det älskade svenska,
som skändarhänder förgjort!

Johan Nordling.

486

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leo2/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free