Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lura honom gjorde han och det med besked — hin hålo
till landskamrer — och sen ur knipan fnallade han sig
— sextusen riksdaler — hin håle själf» — »Jo—o», sade
madam Dvberg, »undan knallade han sig, utan att nysa
och så full af de dödas ben, att han alls icke ville vänta
på slottskansli.» — »Men enkan på Lidingön, som han»
— när i det samma en rörelse i yttre rummet afbröt
fortsättningen och gjorde, att frun steg upp och gick ut.
Det var en herre i grå kamlottskappa och en gosse,
som bar en tafla, öfvertäckt med ett grönt skynke. Herrn
log af sig hatten och började mumla någonting om att
som han af sina vänner hade hört, att frun också
handlade med tailor, hade han nu tagit med sig en sådan just
slutad målning i oljefärg för att höra om det skulle kunna
blifva någon överenskommelse om pris och — »Gunås
så visst» — afbröt honom fru rtterström, som var i ett
briljant humör — »för min handel med tailor; jag skäms
nästan tillstå, att jag visst köpt några sådana, men här
stå de ännu allt jämt lika orubbade, och jag vet icke om
sådant just kan kallas för handel. Ku gammal herre som
bor vid Kornhamnstorget* sticker viil da och då hufvudet
in genom dörren och frågar, om det finns några gamla,
svarta, spruckna, utslitna tailor — det är hvad han vill
ha — och ibland har han väl fått hvad han vill ha»,
och fru rtterström skrattade — »men för herr Finnbergs
och herr Fägerplans tailor, inga kedjor behöfs det för att
hålla dem kvar, jag kan icke minnas att någon kristen
själ någonsin så mycket som pekat åt dem, om icke en
gäng en tosing som tog lejonet på herr Finnbergs tafla
för att vara hans egen köttsliga moster, som han sade.»
Herrn i kamlottskappan hade emellertid aftäckt sin
tafla och ställt upp henne i den bästa dager, han kunnat
finna i det skumma och trånga klädståndet. 1’aflan hade
förgäfves täflat om Kungl. Akademiens för de fria
konsterna pris och föreställde Herkules i sin apotheos och
* Det är troligt att fru Utlerström här syftar på
expeditionssekreteraren Ulmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
