- Project Runeberg -  Reseskildringar, anteckningar och bref /
50

(1905) [MARC] Author: Egron Lundgren With: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den smörjiga paletten på tummen och en lång tobakspipa
hängande från ena mungipan, och han målade på en stor
vy af Stockholm. Tyst var det, endast tobakspipan
sörplade då och då, men utan att gifva någon rök —
tobaken längesedan utbränd — och allt var så stilla, att om ett
ur hade funnits, skulle man visst hafva kunnat räkna
dess tik-tak, men något sådant fanns icke; tiden gick
ändock äfven där utan att stanna.

Men tunga, järnskodda galoscher hördes klampa
uppför stentrappan och komma allt närmare, till dess ett
massivt bamburör rappade på yttre dörren.

Finnberg satte långsamt ifran sig pipan, men utan
att släppa paletten eller eljest göra någon särskild toalett
gick han att öppna den väl tillåsta dörren.

Mannen som inträdde var något yngre än Finnberg,
långlagd och mager, bredaxlad och klädd i en brun
öfver-rock.

»Jag ar glad att ändtligen hafva träffat dig hemma,»
sade han, medan han ställde ifrån sig käppen och strök
af sig galoscberna — »jag har velat sc hur du går pa
med din Stockholmstafla och har varit här och sökt dig
två gånger, nu senast för omkring fjorton dagar, när jag
hade ärende på Glasbruksgatan och tog vägen hit och
bultade på.»

»Jag är ledsen för det,» svarade Finnberg med
släpande och låg röst — »men det är så det, och saken är
den, att om dagen är jag icke alltid hemma, och om
nätterna ligger jag nog ibland hos någon bekant.»

»Det här är således bara ett af dina jaktslott,» sade
Graffman och såg sig omkring — »jaktslott eller
lustslott, men hin så kallt håller du det, min bror, och du
skall därför icke tycka illa vara att jag behåller hatten
på hufvudet — men låt oss framför allt få se taflan.»

Denna såg ännu ganska ofärdig ut. Förgrunden
knappt ordentligt anlagd, luften till hälften öfvermålad,
med här och där utskrapade bitar och många spår efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lerese/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free