Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sraa de synbara frukterna än må vara, så vet jag dock
alt för mig själf är det en rikedom att hafva fått
upp-lefva en sädan gyllene ålder. Det var visst ett
kämpande, men ett kämpande icke med furierna men med
gracerna, och om än utsikterna voro vidsträckta och ljusa,
var det dock tillräckligt af små ekonomiska bekymmer
för att komma åtminstone fotterna att känna, att de
vandrade på jorden, eller dä och då påminna om Ikarus
och hans vingar. Det är icke alla, som behöfva en sådan
barlast af omtänksamheter för det dagliga brödet; jag
tror att det för mig var en lycka att jag ägde den
-med mina svällande segel skulle det eljest förmodligen
gått vind för våg och omkull.
Hur som liälst, i Kom. hvarest lifvet är så lätt och
billigt, äro sådana omsorger icke mycket tryckande, och
när jag kort därefter kom i åtnjutande af
målareakademiens respension, tyckle jag mig liksom segla under
kronans flagg, med kronolots ombord och i sikte af
lycksalighetens ö.
— Underligt nog fanns det ingen Eva i detta
paradis. I Rom fanns det visst tillräckligt af flickor och
sådana som jag tyckte om, men de voro ändå alla mycket
mindre än romerska kampagnan, åtminstone hade jag
intet hopp att träffa någon kvinna som skulle kunna
förstå mig rörande det kapitlet — eller öfver hufvud
hvad jag höll för att vara mina bästa kapitel. Det var
förmodligen en olycka, ty utan att vara bland dem som
haft stor erfarenhet i lvupidos värld, tror jag ändå på
att kvinnlighet kan gifva en mycket hälsosam parfym åt
hjärtat — i synnerhet om den smyger sig in där,
innan det blifvit genomrökt af allt för många andra
dunst er.
Våren var redan långt framskriden, när jag i
sällskap med Ovarnström, bildhuggar Heidel och ett
par andra tyskar lämnade Rom för Neapel.
Nu besökes Pompeji, sedan styres kosan hemåt, till en
början till Livorno sjöledes, därifrån till Florens — där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
