Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Corpus Dominifesten, då man i procession bärer H.
Helighet påfven liggande på knä och tillbedjande
sakramentet. Processionen passerar i kolonnaderna omkring [-]’e-tersplatsen,-] {+]’e-
tersplatsen,+} som då för tillfället äro smyckade med
gobe-linstapeter, vapen, kransar o. d. Jag företog detta ämne
för att göra en etude eller öfva mig behandla
belysningen öfver en mängd människor, klädda i differenta
kulörer. — Den nästa tafla, jag nu sätter i verket, blir väl
någonting med nakna figurer, helst större; det skall roa
mig och är en god öfning. Jag är därför glad att en
gång få göra en sådan tafla, ehuru den, färdig, nog blir
att ställa undan på vinden, ty ingen människa vill se
sådant nu mera, mycket mindre köpa det. Men
hufvudsa-ken är att sträfva sig till talang och därvid blott akta
sig att icke flyga öfver gränserna af sitt egendomliga
skaplynne.
I dessa dagar ämnar jag börja en kopia efter en
tafla af Murillo, som jag funnit i galleria Corsini.
Till öfverstelöjtnant O. J. Södermark. —Rom 29 sept. 1847.
Egron omtalar, att han upptecknat innehållet i deras
samtal, de gånger Södermark i Rom »satt för sitt porträtt»,
och att han skickat det skrifna till Stockholm. Han ber
att akademiherrarna ej skola få se hans anteckningar, säger
sig vara rädd för »Aftonbladspublicitet — Odi profanum»
och fortsätter därefter:
— Hvad jag skrifvit är blott förflugna idéer och duga
visst till »ingenting, men de skola åtminstone vittna om
min varma och lifliga önskan att någonting planmässigt
måtte göras i Sverige för konst och att något större
ändamål i sådant fall föresväfvade vederbörande. Som herr
öfverstelöjtnanten ser, skrifver jag med svårighet och
motvilja, men när intet annat medel gifves att göra sig
förstådd, måste man väl däran — och herr
öfverstelöjtnanten skall nog öfverse med min klumpighet att
behandla pennan. Obeskrifligt roligt vore om någon med
värme, sakkännedom och talang att skrifva ville sätta
sig ner och behandla ifrågavarande ämnen. Jag är säker
9. — Egron Lundgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
