Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alpmelodier, ty Italien är och blir mig alltid tusen gånger
kärare iin Spanien. Diiremot, fast jag är tvungen att
dagen i iinda tala franska, har jag dock förlorat 11 varje
gnista sympati för Frankrike, det är mig snart sagdt
blifvet vedervärdigt. La patrie de la van Be! Kattguld.
— Du slutar ditt bref med den önskan att jag icke matto
gifta mig här, och du kan vara fullkomligt trygg i det
fallet, att icke far du nagon andalusiska till verklig
svägerska. Jag har försökt allt för mycket för att begå en
sådan darskap. Som jag är pa detta kapitel, vill
jag-dock nämna om något som visst låter orimligt. Jag vet
icke ens om jag gör rätt att skrifva därom, men det kan
ju vara oss emellan. Det är nämligen så, att genom
natur och oförhindrad vana är jag mycket böjd att
kurtisera vackra flickor, de må nu vara svarta eller hvita,
fattiga eller rika. För det mesta har jag ingen ond
mening därmed utan gör det blott som jag tycker af en
skyldig uppmärksamhet. Kan du nu föreställa dig min
obehagliga ställning, då en af de vackraste flickorna i
Sevilla om 17 år, af en ganska god familj, med pengar
otc., fattal ett sa lifligt intresse för min värda person att
hon uppbjuder alla sina krafter för att blifva gift mod
mig! Familjen understödjer henne på allt vis, och jag
är föremålet för en kurtis, som jag aldrig gjort mig idé
om. Jag har aldrig varit i en sådan ställning, och du
må tro, att det fordras hela den smula gammalt svenskt
förnuft jag iimiu har kvar för att kunna fly en dylik
galenskap och rädda mig ur en sadan spansk eldsvåda.
l)u skall dock icke blifva skrämd af denna berättelse,
utan du kan vara fullkomligt trankil, att jag är
tillräckligt hårdhjärtad för att gifva den för resten ganska, ganska
älskvärda Hickan korgen. — Jag är visst sedan en tid
bortåt van att umgås med söderns barn, men för att
knyta ett band för hela lifvet, därtill hafva vi dock frun
början en allt för olika riktning och uppfostran, och det
skulle blott säkert leda till bådas vår ofärd. Skönheten
förgår och sedan återstår blott olikheten i lynnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
