- Project Runeberg -  Reseskildringar, anteckningar och bref /
187

(1905) [MARC] Author: Egron Lundgren With: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frimodighet, icke alt förglömma den rörliga
inbilInings-kraft som är en målares paradis och hans guldgriifva ?
.lag vet icke, men kunde jag endast i minsta mån gifva
ett begrepp om de för en målare fördelaktiga
omständigheter, i hvilka jag liiii i Andalusien lefver, är jag viss
om att man mindre hårdt skulle klandra min
motsträfvig-het att ännu byta dem mot andra ovissare. Oberoende
af mycket, som på många andra ställen skulle betydligt
genera mig, kan jag måla hela dagen ostörd af måhända
mera ärofulla plikter och kan sofva roligt om natten utan
att i drömmen skrämmas af recensentens skarpa glasögon.
Mina sysselsättningar tillåta mig att lefva tämligen
sorgfritt i en omgifning som erbjuder en outtömlig rikedom
af de mest omväxlande bilder, under den gladaste himmel
och att som den gamla poeten säger, »kunna plöja min
åker och bärga min skörd, långt ifrån grälet i staden.»
Jag har varit lycklig nog att hafva kunnat skaffa mig
relationer som varit och äro för mig af oberäkneligt värde,
och jag har varit satt i tillfälle att kunna fylla mina
portföljer med teckningar och etuder, som jag hoppas en gång
skola blifva anledning till nya arbeten. När man på det
sättet kommit i gång eller rättare sagdt, när ödets
hjulverk således liksom skrufvat fast ens rockskört — det
må vara hvar som helst — är det icke så lätt att rifva
sig lös. Det är icke så lätt att spela Josef på fullt allvar
och »låta manteln fara», isynnerhet när man kan hafva
skäl att frukta att förkyla sig. Med ett ord, allt
samman-lagdt bildar liksom en kedja af förhållanden,
omständigheter, som binda mig i min närvarande ställning och
skrämma mig för att öfvergifva den väg, på hvilken jag
nu går för en annan, som’jag icke mera är säker om
vara så öfverensstämmande med mina nuvarande vanor,
mina studier sedan många år, ja, med mina naturliga
fallenheter. Af den omgifning, i hvilken vi under åratal
lefvat, taga vi nödvändigtvis en slags prägel, som det
sedan icke är så lätt att kasta af sig som en tröja. Man
fruktar för att icke rätt kunna sätta sig in i forna för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lerese/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free