Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Cordovas katedral ur anteckningarna:
— Nästan alla (kolonnerna) äro de komna från hedniska
tempel och ha burit taket öfver Diana eller llerkules förr
än Abd el Rahman ställde upp dem som en lifvakt
omkring »Ceca». Och fastän de nu alla, som det tros, äro
goda katoliker eller åtminstone stå skenheliga nog i en
kristen kyrka, kan man dock icke hjälpa att, när man
går inne emellan dem i skugga och tystnad, den moriska
sagans härar af förtrollade, orörliga »effrets», hvarken
lif-lösa eller lefvande, kunna tyckas skymta där bakom, eller
man tycker åtminstone att den ådriga stenen — äfven den
— icke kan vara utan hjärta och minne. De senaste tusen
åren hafva de väl ändå icke särdeles bekymrat sig öfver
hur mången solbränd skuldra blödde, när blocken först
öfver klippor och bergras släpades från höga Atlas, ocli
förgätna äro nog också alla de pärlande svettdroppar det
kostade en gång att slipa dem glänsande, strålande nog
för att kunna spegla Kartago i flammor och blod eller
senare under många sekler det tysta månskenet i den öde
staden. Glömt hafva de väl äfven Mahomeds
silfver-lampor och de mohriska turbanerna, och det är endast
vid den höga koralsången, ledsagad af orgelns fulla toner,
som hvarje sten i byggnaden tyckes bäfva, och det går
som en hviskning bland kolonnerna om »gloria mundi».
»Sedes tua Deus in saeculum sa?culi», sjunga korgossarna,
och jag har hört af dem som förstå arabiska, att högt i
hvalfven krypa ännu kufiska inskriptioner, som säga att
som en bubbla flyter på evighetens ocean och liksom en
ros vissnar, så förgår makt och prakt från denna världens
herradömen. Allah akbar — Gud är stor!
En akvarell från en klostergård i Toledo.
Grann flamboyant stil, solsken, lefvande gröna
vin-rankor, blommor, gräs och nejlikor. En brunn midt i
denna klosterträdgård under skuggiga bersåer och
törn-roshäckar. En vacker klostertjänarinna, Maria vid namn,
brukade komma dit med en kruka för att hämta vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
