Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädn vi in. Vestibulen, atrium, ahe, tablineum. Malade
väggar, ljus ocb färg, men ändå hvilket förtjusande lugn!
Ljufliga klimat! Och hvilka blommor det har förmått
alstra. Under foten gnistrar mosaikens tusende kulörta
stenpärlor, hvar och en slipad och af konsterfarna
händer fogad in jämte sin nästa i glad?, lefnadsfriska
ima-ginationer, som le emot oss och ännu tala om en
lekfull flit ocli glada nöjen. —
Hemma, på gamla herregods i tysta sängkammare
med mörka familjeporträtter i tunga ramar på
gyllenlä-derstapeter ser man ännu understundom midnattstiden
hemska spöken sitta och värma sig framför eldbrasan,
räkna blodiga, blanka riksdalrar och sedan försvinna
bakom de klumpiga valnötsskåpen. 1 Pompeji ser man
aldrig någonting sådant. Ilvita frun finns där icke och
icke heller någon llamlets valnad. Hvarken Gicero eller
Sallustius kan göra sig ledigt att komma dit igen,
gladiatorer och lindansare äro trötta längesedan, <>ch om man
väl ännu ser många spår efter gracerna, halla de sig
ändå i var tid undan.
Hvarför finns det inga antika spöken mera?
Åtminstone har jag aldrig hört att något sådant bhfvit sedt
i Pompeji.
Där inbillningen icke blir förgiftad af mörka,
ohyggliga och förskräckliga bilder, hålla spökena sig undan,
de vakna lättare i hemska, susande skogen, när
månskenet smyger i tysta tornrum under gnisslande
vindflöjlar och svarta korpar — och när klockan siar tolf.
Det är lättare att få se hin liåle med horn och svans än
Kupido med vingar och båge. Det ljusa glada klimatet
är väl ändå det som förnämligast jagar alla spökerier
från Pompeji, ty jag tror att utan hjälpen af dettas
ljuf-lighet skulle vi där, midt ibland så många återstoder
från det förgångna, som nästan högljudt tala till oss,
snart ändå finna oss liksom på tröskeln till en hemsk
andevärld. Ty den antika världen är dock i så många
fall främmande för vår närvarande uppfattning af lifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>