Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom de kroppsliga sinnena, så länge dessa böra vara
mig till lykta på min mörka stig. Men jag är säker att
brudgummen kommer och att porten öppnas till den
eviga bröllopsglädjen. Detta känner jag icke såsom
tomma drömmar eller försvinnande hjärnspöken, utan
såsom ett verkligt varande, ehuru full delaktighet däraf
icke passar tillsammans med den klädnad, som ännu är
mig nödvändig. Det är ädelt att önska sig ett godt minne
af efterkommande och tillfredsställande att lefva i en
verksamhet, som kan lämna spår, vittnande om mera
omtanke för andras väl än för egen vinning. Detta är
verkligt adelskap med ett sköldemärke, som förtjänar att hållas
i ära. Och det är vackert, som släktkärlek. Ära vare
Gud i höjden och frid på jorden, människorna en god
vilje! sjöngo ju änglarna i Betlehem.
Att kunna vara nyttig för andra, att uppoffra sig
själf för andra, det är det högsta idealet; det är ju
Kristus, vår Frälsare. Jag är glad att jag kan se det
klart på det sättet. Att på sin plats, hur liten och
obetydlig den än ma vara, efter bästa förmåga medverka
till det helas sallhet, det tycks vara vår rätta plikt i 1 ifvet,
och styrka därtill är den enda styrka, som är värd att
äga. Är det kanske förklaringen, hvarför man vill bli
frisk och icke döV Man skulle på det sättet nästan tycka
det vara egenkärt att önska sig döden. Det är lätt för
mig att så lugnt tänka på allt detta. Jag är ju ensam!
Hur annorlunda för den som liar familj 1 Hur smärtsamt,
när alla därtill hörande många inflätade band måste slitas,
äfven om det blott är synvilla!
När man är sjuk och verkligt känner, hur kroppens
organism är i olag, påminnes man rätt tydligt att själen
kanhända är i ett ännu sämre tillstånd, som skulle
förefalla osammanhängande, oharmoniskt, fult och vanskapligt,
om man kunde se det ögonskenligt. Därför, när man är
öfvertygad om att själen är något ojämförligt mycket
dyrbarare och mera permanent än kroppen, kan man genom
kroppslig sjukdom blifva väckt till längtan efter själshälsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
