- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
7

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till första upplagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

utfört dessa delvis mera mödosamma än intressanta
eller lysande värv med smak och talang.

Icke långt efter Manon Lescauts tillkomst
skaffade Prévost sig möjlighet att återvända till Paris, där
han nu uppträdde som sekulär präst och hugnades
med en sinekur som huskaplan hos den magnifike
prins de Conti. Hans stadgade tillvaro som
oför-truten litteratör och spirituell salongsabbé skulle än
en gång avbrytas av ett landsförvisningsintermezzo,
alstrat av en godhjärtad oförsiktighet. Han levde
hovliv i Bryssel och Frankfurt en liten tid och fick
tillfälle att avslå en inbjudan av den furstlige
filosofen på Sans-Souci, som »värvade författare och
rekryter»; men snart var han tillbaka igen och installerad
i sin forna behagliga ställning.

En höstdag 1763 träffades han av ett slaganfall
och dog, under det han ensam vandrade genom skogen
vid Chantilly på väg till ett litet lantställe, som han
förvärvat till ålderdomsreträtt och där han ämnade
realisera sitt lyckoideal — »en trädgård, en ko och
ett par höns». Traditionen, som väl gärna önskar ge
en så orolig levnadsbana ett effektfullt slut, berättar,
att den gamle abbén hittades medvetslös i skogen
och att en läkare, som trodde honom vara död,
omedelbart började obducera honom, varvid han vaknade
till sans och hann utstöta ett fasansfullt skrik, innan
han gav upp andan under kniven...

Abbé Prévost — denna titel klär honom så perfekt,
att man skulle velat tilldela honom den, om han inte
ägt den — var enligt samstämmiga vittnesbörd en
stor tjusare genom sin intagande art av begåvning,
sitt vackra utseende och sitt belevade väsen. Ständigt
var han kringvärvd av gynnare, och hans snedsprång,
oskyldiga eller ej, tyckas i allmänhet ha bemötts med
ett vänligt överseende av vederbörande
myndigheter. Under sin klostertid, som han dock icke tyckes
ha varit mycket nöjd med, gjorde han utomordentlig
lycka som predikant och roade under aftnarnas vilo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free