Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
förbjudit henne att öppna dörren, innan monsieur de B.
avlägsnat sig genom den andra trappuppgången, som
gränsade till sängkammaren. Jag vart härav så bragt
ur fattningen, att jag icke hade styrka att träda in i
bostaden. Jag tog mitt parti att gå ned igen,
förebärande ett ärende, och befallde flickan att säga sin
matmoder, att jag skulle återkomma på stunden, men
icke låta henne veta, att hon sagt något till mig om
monsieur de B.
Min bestörtning var så våldsam, att jag fällde tårar
vid det jag gick nedför trappan, utan att ännu veta
ur vad slags känsla de härflöto. Jag trädde in på
närmaste kaffehus, där jag satte mig vid ett bord
och lutade huvudet i bägge händerna för att utreda
vad som försiggick i mitt hjärta. Jag vågade icke
erinra mig vad jag hade hört; jag ville betrakta det
som en villa, och ett par gånger stod jag i begrepp
att återvända till bostaden utan att röja, att jag fäst
uppmärksamhet därvid. Det syntes mig så omöjligt,
att Manon skulle hava förrått mig, att jag fruktade
att förnärma henne genom en misstanke. Jag tillbad
henne, det var visst och säkert; jag hade icke givit
henne flera kärleksbevis än jag undfått av henne —
varför skulle jag då anklaga henne för att vara mindre
uppriktig och mindre beständig än jag? Vilket skäl
skulle hon haft att bedraga mig? Det var endast tre
timmar sedan hon överhopat mig med sina ömmaste
smekningar och med hänförelse mottagit mina; jag
kände icke mitt eget hjärta bättre än hennes.
— Nej, nej, upprepade jag, det är icke möjligt, att
Manon förråder mig! Hon vet fullväl, att jag endast
lever för henne, hon vet alltför väl, att jag dyrkar
henne! Detta är sannerligen ingen anledning att hata
mig.
Dock vållade mig monsieur de B:s besök och
förstulna avlägsnande huvudbry. Jag drog mig även till
minnes Manons små inköp, vilka tycktes mig
överskrida våra nuvarande tillgångar. Detta syntes smaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
