- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
98

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

IX.

Så snart jag fann mig rustad med verktyget till
min befrielse, tvivlade jag näppeligen längre på
framgången av min plan. Den var besynnerlig och dristig,
men vad var icke jag i stånd till med de drivfjädrar
som besjälade mig! Sedan jag tillstatts att lämna min
kammare och promenera i gångarna, hade jag
iakttagit, att portnären varje afton till priorn inlämnade
nycklarna till alla portar och att det därefter i hela
byggningen rådde en djup stillhet, som angav, att alla
dragit sig tillbaka. Jag kunde obehindrat genom en
förbindande gång begiva mig från min kammare till
priorns. Min avsikt var att fråntaga honom nycklarna
och skrämma honom med pistolen, i händelse han
befunnes ovillig att giva mig dem, samt med hjälp av
dessa praktisera mig ut på gatan.

Jag avvaktade otåligt den lägliga stunden.
Portnären infann sig på vanlig tid, det vill säga kort efter
klockan nio. Jag lät ytterligare en timme förgå för
att vara viss om att alla bröderna och tjänarna
insomnat. Slutligen vandrade jag åstad med mitt vapen
och ett brinnande ljus. Först klappade jag sakta på
paterns dörr för att väcka honom utan buller. Han
hörde mig vid andra knackningen, och otvivelaktigt i
den tron, att det var någon broder, som kände sig
illamående och behövde hjälp, stod han upp för att
öppna. Icke desto mindre vidtog han det
försiktighetsmåttet att fråga genom dörren, vem det var och vad
man ville honom. Jag nödgades att namngiva mig
men antog en jämmerlig ton för att låta honom förstå,
att jag icke mådde rätt väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free