- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
127

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

mässor, att hon önskade rå om mig åtminstone en
dag då och då och att hon redan följande dag ville ha
mig hos sig från morgon till kväll.

— Det får du, lita på det, svarade jag ganska
häftigt.

Hon tycktes föga fästa sig vid min dysterhet, och
i sin glädje, som verkligen syntes mig påfallande livlig,
utmålade hon omständligt, hur angenämt hon
tillbringat sin dag.

— Sällsamma kvinna! tänkte jag för mig själv. Vad
har jag att vänta efter detta förspel ?

Vårt första skilsmässoäventyr uppdök i mitt minne.
Dock trodde jag mig bakom hennes glädje och hennes
smekningar skymta en anstrykning av sanning, som
överensstämde med skenet.

Det blev mig icke svårt att under supén skjuta
skulden för den sorgmodighet jag icke kunde avskaka
mig på en spelförlust, som jag klagade över att ha
gjort. Jag hade fattat det som en synnerlig förmån,
att förslaget om att stanna hemma följande dag
kommit från henne själv. På så sätt skulle jag vinna tid
för mina överläggningar. Min närvaro undanröjde
alla slags farhågor för morgondagen, och i händelse
jag icke varsebleve något, som tvunge mig att yppa
mina upptäckter, var jag redan besluten att dagen
därefter förflytta vårt hushåll till staden, till ett
kvarter, där jag icke behövde ha något att skaffa med
prinsar. Denna anordning åstadkom, att min natt blev
lugnare, men den befriade mig icke från smärtan att
nödgas bäva för en ny otrohet.

Då jag vaknade, förklarade Manon, att det
ingalunda var hennes mening, att jag skulle förete ett mera
vårdslösat yttre, därför att jag skulle tillbringa dagen
hemma hos oss, och hon ville till och med frisera mitt
hår med egna händer. Jag hade synnerligen vackert
hår, och hon hade åtskilliga gånger roat sig med att
hantera det. Men nu ägnade hon större omsorg däråt
än jag någonsin sett henne göra. För att göra henne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free