Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
besök och likaså att hindra honom att utgjuta sig för
Manon, beslöt jag mig för att själv förbereda henne på
den nye rivalens plan. Jag tänkte mig att hon, om
hon visste mig redan invigd i de förslag han skulle
göra och åhörde dem inför mina ögon, skulle ha
tillräckligt styrka att tillbakavisa dem. Jag yppade mina
tankar för monsieur de T., som genmälde, att detta
var en ytterligt kinkig sak.
— Jag medgiver det, svarade jag, men alla skäl,
som någon kan ha att vara säker på en käresta, de
skälen har jag att räkna på hennes tillgivenhet. Det
skulle endast vara anbudens storlek som kunde blända
henne, och jag har ju sagt er, att hon är fullkomligt
fri från vinningslystnad. Hon älskar sin bekvämlighet,
men hon älskar också mig, och som mina affärer för
närvarande stå, kan jag icke tro, att hon framför mig
föredrager sonen till den man, som har satt henne på
spinnhuset.
Med ett ord, jag framhärdade i min avsikt, och på
tumanhand med Manon framlade jag oförtäckt allt
vad jag nyss inhämtat.
Hon tackade mig för min goda tanke om henne
och lovade att upptaga G.-M: s anbud på ett sätt,
som skulle beröva honom lusten att förnya dem.
— Nej, avbröt jag, det duger icke att reta honom
med någon ohövlighet; han kan göra oss skada. Men
du vet nog, du lilla skälm, tillade jag skrattande, hur
du skall göra dig kvitt en obehaglig och oläglig
älskare.
Efter något funderande återtog hon:
— Det faller mig in en utmärkt plan, och jag är
riktigt uppblåst över det påfundet. G.-M. är son till vår
värste fiende; låtom oss hämnas på fadern, icke genom
hans son men genom hans pung. Jag ärnar höra på
honom, mottaga hans presenter och så draga honom
vid näsan.
— Det var ett ganska nätt påhitt, menade jag, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
