Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
För att betaga henne lusten att återvända till dem,
som skickat henne, anhöll jag om hennes adress, i
det jag lät henne hoppas, att jag skulle komma och
tillbringa natten hos henne. Därpå steg jag upp i min
hyrvagn och åkte så fort hästen kunde löpa till
monsieur de T: s bostad. Jag hade turen att finna honom
hemma, angående vilket jag under färden ängslat
mig. Ett ord var nog att klargöra för honom mina
kval och den tjänst jag av honom äskade.
Han vart så häpen över att G.-M. lyckats
förleda Manon, att han, okunnig om att jag själv
medverkat till mitt olycksöde, storsinnat erbjöd mig att
församla alla sina vänner för att bruka deras armar
och värjor till min kärestas befrielse. Men jag lät
honom förstå, att ett dylikt alarm kunde lända till
Manons och mitt fördärv.
— Låtom oss spara vårt blod till yttersta nödfall,
menade jag. Jag ruvar på en stillsammare metod,
av vilken jag väntar lika så mycken framgång.
Han förband sig utan förbehåll att göra allt vad
jag begärde av honom, och då jag upprepade, att det
icke var fråga om annat än att låta underrätta G.-M.,
att han önskade tala med honom, och hålla honom ur
vägen en timme eller två, begav han sig genast åstad
med mig för att ställa mig till freds.
Vi sökte efter ett tjänligt medel att kvarhålla vår
man så länge. Jag rådde monsieur de T. att först
skriva en vanlig biljett, daterad från någon källare,
och i den anmoda honom att ofördröjligen begiva sig
dit i och för en angelägenhet så trängande, att den
icke tålde något uppskov.
— Jag för min del, tillade jag, skall vakta på
hans bortgång och utan svårighet beträda huset, där
jag ju icke är känd av andra än Manon och Marcel,
som är min lakej. Under tiden sällskapar ni med
G.-M., ni kan ju säga honom, att den viktiga
angelägenheten var ett behov av kontanter, att ni förlorat
era på spel och haft oturen att spela bort åtskilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
