Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
knektarna. Förfärad över sin herres missöde flydde
denne karl tillbaka samma väg han kommit, och den
första åtgärd han vidtog till husbondens bispringande
var att underrätta den gamle G.-M. om det som
tilldragit sig.
En så ledsam nyhet måste helt naturligt högeligen
oroa denne. Han hade endast den sonen och var
utomordentligt livfull för sin ålder. Först begärde han
att få veta av lakejen allt vad hans son företagit sig
på eftermiddagen, om han råkat i krakel med någon,
om han blandat sig i några andras tvistigheter, om
han besökt något misstänkt hus. Lakejen, som trodde
husbonden befinna sig i den yttersta fara och ansåg
sig icke böra sticka under stol med något, allenast
denne kunde bliva hulpen, yppade nu allt vad han
visste om hans tycke för Manon och det han kostat
på henne, på vad sätt han tillbragt eftermiddagen i
hennes bostad till vid pass klockan nio, hur han sedan
gått bort och vad han råkat ut för på återvägen.
Detta var tillräckligt för att hos den gamle väcka en
misstanke, att hans son fallit i händerna på en rival
i kärlek. Ehuru klockan var halv elva på aftonen,
drog han sig icke för att ögonblickligen begiva sig till
polismästaren och bedja denne att utfärda särskilda
order till samtliga vaktpatruller, och efter att ha
begärt och erhållit en dylik att eskortera sig skyndade
han till den gata, där hans son blivit fasttagen. Han
genomsökte alla de platser i staden, där han kunde
hoppas att anträffa honom, men då intet spår stod att
finna, lät han slutligen föra sig till älskarinnans bostad,
dit han föreställde sig att sonen möjligen kunde ha
vänt tillbaka.
Jag stod i begrepp att lägga mig, då han anlände.
Som sovrummets dörr var stängd, hörde jag icke hans
knackning på porten; men han trädde in genom denna,
följd av tvenne stadstjänare, och sedan han förgäves
hört efter sin son, fick han lust att söka hämta några
upplysningar av älskarinnan. Han stiger således upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
