- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
162

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Det var en oförsiktighet av mig att erkänna, att
jag visste var hans son befann sig, men i övermåttet
av min harm kunde jag icke hålla inne därmed. Han
tillkallade genast fem eller sex andra stadstjänare,
som väntade utanför porten, och beordrade dem att
försäkra sig om alla husets domestiker.

— Ah, herr chevalier, återtog han därpå i hånfull
ton, ni vet var min son befinner sig och ni ämnar
låta strypa honom, säger ni. Förlita er på att vi skola
sköta om den saken på bästa sätt.

Jag insåg genast, vilken blunder jag begått.

Han gick fram till Manon, som satt på sängkanten
och grät, och yttrade några försmädliga komplimanger
om det välde hon utövade över fader och son samt
det förträffliga bruk hon därav gjorde. Detta gamla
vidunder av kättja försökte till och med taga sig
några friheter med henne.

— Akta dig för att röra henne! skrek jag. Det
gives intet heligt, som kunde frälsa dig ur mina
händer.

Då avlägsnade han sig, kvarlämnande tre
stadstjänare i rummet, vilka han befallde att tillse, det vi
skyndsamt iförde oss våra kläder.

Jag vet icke vad han i den stunden hade för
avsikter med oss. Måhända hade vi försatts i frihet, om
han fått veta var hans son befann sig. Under det jag
klädde på mig, eftersinnade jag, om icke detta vore
den säkraste utvägen. Men var han så sinnad, då
han lämnade oss, så hade han grundligt ändrat sig,
då han kom tillbaka. Han hade gått att förhöra
Manons domestiker, som stadstjänarna arresterat. Han
fick ingenting ur dem, som hon erhållit av hans son,
men så snart han fick veta, att Marcel hade tjänat
hos oss förut, beslöt han att mjuka upp denne med
hotelser och dymedelst giva honom mål i mun.

Marcel var en pålitlig karl, men enfaldig och simpel.
Hågkomsten av det han begått på spinnhuset för att
befria Manon, förenad med den skräck G.-M. ingav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free