- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
164

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

skulle jag givit... Rättfärdiga himmel, vad skulle
jag icke givit! Till slut lyckades jag lägga band på
mig såpass, att jag kunde yttra med en hovsamhet,
som endast var toppen av ursinne:

— Låt det bliva slut på detta oförsynta gäckeri,
monsieur. Vad är det fråga om ? Låt oss höra, vad
ni tänker taga er till med oss.

— Det är fråga om, herr chevalier, svarade han,
att på stående fot marschera till Chåtelet. I morgon
blir det dager; då komma vi att se klarare i våra
angelägenheter, och jag hoppas ni skall vara så nådig
att till sist upplysa mig om var min son finns.

Jag fattade utan synnerlig eftertanke, vilka
ödesdigra följder det skulle medföra för oss att insättas i
Chåteletfängelset, och förutsåg bävande alla därmed
förknippade faror. Oaktat allt mitt trots insåg jag
nödvändigheten av att böja mig under mitt
olycksödes tryck och krypa för min värsta fiende för att
genom underkastelse söka vinna något. Jag bad
honom höviskt att lyssna till mig ett ögonblick.

— Jag dömer mig själv rättvist, monsieur, fortsatte
jag- Jag erkänner, att ungdomsblodet förlett mig
till svåra förseelser och att ni tillräckligt kränkts av
dessa för att med fog beklaga er. Men om ni känner
kärlekens makt, om ni kan fatta vad en olycklig yngling
lider, då man frånrövar honom allt vad han älskar,
skall ni måhända finna det ursäktligt, att jag sökt
nöjet av en liten hämnd, eller åtminstone anse mig
tillräckligt näpst genom den nesa jag nu utstått. Det
behövs varken fängelse eller tortyr för att tvinga mig
att yppa, var er herr son befinner sig. Han är i
säkerhet. Mitt syfte har varken varit att tillfoga
honom skada eller förnärma er. Jag är redo att för
er uppgiva det ställe, där han i ro tillbringar natten,
ifall ni visar mig den ynnesten att bevilja oss friheten.

Långt ifrån att bevekas av min bön, vände den
gamle tigern mig skrattande ryggen. Han endast lät
undfalla sig några ord, som antydde, att han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free