Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
reda på vår plan från början till slut. Vad hans son
anginge, tillade han rått, så skulle nog denne komma
till rätta tids nog, eftersom jag icke lönnmördat honom.
— Fören dem till lilla Chåtelet, sade han till
stadstjänarna, och tagen er i akt, så att chevaliern
icke listar sig undan; han är en inpiskad en och har
redan en gång rymt från Saint-Lazare.
Varpå han gick sin väg och kvarlämnade mig i
ett tillstånd, som I lätt kunnen föreställa er.
— O himmelska Försyn, utropade jag, med
undergivenhet skall jag mottaga alla slag, som måttas av
dina händer; men att en eländig skurk skall ha makt
att behandla mig med slikt tyranni, det driver mig
till förtvivlans brant!
Stadstjänarna anmodade oss att icke låta dem vänta
längre, ty de hade en täckvagn vid porten. Jag
räckte handen åt Manon för att gå ned med henne.
— Kom, min dyra drottning, sade jag, kom och
underkasta dig utan knot vårt bittra öde. Det skall
måhända täckas himlen att en dag göra oss lyckligare.
Vi foro åstad i samma vagn, och hon vilade i
min famn. Jag hade icke hört henne yttra ett ljud
alltsedan G.-M. först visade sig, men nu, då hon
befann sig allena med mig, sade hon mig otaliga
kärleksord, i det hon förebrådde sig att ha förskyllt
min olycka. Men jag försäkrade, att jag aldrig skulle
beklaga mig över min lott, så länge hon icke upphörde
att älska mig.
— Det är icke jag som är att beklaga, fortfor jag,
några månaders fängelse skrämmer mig ingalunda,
och jag föredrager alltid Chåtelet framför Saint-Lazare.
Utan det är för dig, min käraste, som mitt hjärta är
bekymrat. Vilket öde för en så förtjusande varelse!
O himmel, hur kan du så oblitt behandla det
fullkomligaste av dina verk? Varför ha vi icke bägge
kommit till världen med egenskaper, som motsvara
vårt elände? Vi ha begåvats med vett och smak och
upphöjda känslor; o ve, vad båtar oss allt detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
