Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
berövad alla möjligheter att bistå henne. Dessutom,
skulle jag tillgripit ett fegt lönnmord? Vilken annan
väg kunde jag väl banat mig till hämnd? Jag samlade
alla mina krafter och alla mina själsförmögenheter
för att först och främst arbeta på Manons befrielse,
uppskjutande allt det övriga tills detta viktiga företag
lyckats.
Jag hade icke mycket mynt kvar. Sådant var dock
en oumbärlig grundval, som jag måste börja med. Jag
visste icke flera än tre personer, av vilka jag kunde
erhålla penningar: monsieur de T., min fader och
Tiberge. Det fanns föga sannolikhet för att de bägge
sistnämnda skulle försträcka mig något, och jag blygdes
för att besvära den förre med min efterhängsenhet.
Men det är icke i förtvivlans stunder man vet att
iakttaga grannlagenhet. Jag begav mig ofördröjligen till
Saint-Sulpice-seminariet utan att fråga efter om jag
bleve igenkänd och begärde att få tala med Tiberge.
Dennes första ord upplyste mig, att han ännu var
okunnig om mina senaste äventyr. Denna upptäckt
föranledde mig att ändra den avsikt jag hyst att vädja
till hans medömkan. I stället yttrade jag mig i
allmänna ordalag om det nöje jag erfarit av att återse
min fader och anhöll därpå om ett penningelån, under
förevändning att jag, innan jag lämnade Paris, ville
betala några skulder, som jag önskade hålla hemliga.
Han överräckte mig genast sin pung, och jag tog fem
hundra francs av de sex hundra jag där fann. Jag
erbjöd mig att skriva en skuldsedel, vilket han dock
var nog ädelmodig att avböja.
Därifrån styrde jag kosan till monsieur de T: s
bostad. Inför honom anlade jag ingen mask. Jag
utmålade mina missöden och mina lidanden, vilket allt
han redan kände till i minsta detalj på grund av att
han noga följt unge G.-M: s äventyr. Han lyssnade icke
desto mindre och beklagade mig djupt. Då jag äskade
hans råd angående sättet att befria Manon, svarade
han sorgset, att han skönjde så föga ljus i den saken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
