- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
186

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

allt hopp. Måtte himlen belöna er vänsällhet! Farväl.
Jag ämnar hjälpa mitt vidriga öde att fullborda mitt
fördärv, i det jag självmant ilar därtill.

Förgäves bemödade han sig att förmå mig till
reträtt. Jag bad honom att låta mig hållas och
ögonblickligen lämna mig, på det icke stadstjänarna måtte
fortfarande tro, att vi ämnade anfalla dem.

Jag red allena emot dem, långsamt och med så
förstörd uppsyn, att de icke torde ha funnit något
hotfullt i mitt närmande. Det oaktat bibehöllo de sig
i försvarsställning.

— Lugnen er, messieurs, sade jag, då jag kom
fram till dem, jag förklarar er ingalunda krig, jag
kommer för att utbedja mig en nåd av er.

Jag bad dem att med full tillit fortsätta sin marsch
och meddelade dem under vägen, vilka anspråk jag
ställde på deras välvilja.

De rådslogo sinsemellan om huru de skulle
upptaga detta förslag, varpå anföraren för truppen tog
till orda å de övrigas vägnar. Han svarade, att de
hade ytterligt stränga order angående sina fångars
bevakning; dock gjorde jag ett så angenämt intryck, att
han och hans kamrater för min skull ville något litet
lossa på sin tjänsteplikt. Jag borde emellertid inse, att
detta måste kräva något vederlag. Jag hade vid
pass femton pistoler i behåll, och jag sade dem
oförbehållsamt, hur stort kapital min pung innehöll.

— Gott, vi skola handskas beskedligt därmed, sade
stadstjänaren. Det skall endast kosta er en écu i
timmen att sällskapa med den av våra flickor, som
behagar er bäst — det är det gängse priset i Paris.

Jag hade icke nämnt något särskilt om Manon,
ty jag hade icke för avsikt att låta dem få reda på
min passion. De föreställde sig i begynnelsen, att det
var endast en ungdomlig nyck som drev mig att söka
litet tidsfördriv bland dessa fruntimmer; men så snart
de tyckte sig märka, att jag var förälskad, ökade de
på tributen i sådan grad, att min pung befanns tom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free