Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag kom till Uppsala. Det var året innan jag
fullgjort andra årets värnplikt. Jag påpekar detta,
på det att historieskrivaren icke må göra några
misstag, men jag vill gärna ta alla hophörande
händelser på en gång.
Jag kom till Uppsala. Jag kommer ihåg, hur
min strupe hopsnördes, då jag från tåget fick se
slottet på höjden och domkyrkan och studenterna,
som latades på perrongen. Det var, som om jag
skulle ha stigit in genom en dörr i ett öde, ljust,
stort rum med vita väggar och en röd fris överst
vid taket. Just det intrycket fick jag. Kanske det
var slottets färg och vintern, som gjorde det,
men det intrycket kan jag aldrig glömma.
Kamrater voro nere och mötte mig. De hade
cigarrer i mun och käppar i händerna och verkade
mogna män.
Vi gingo till Gästis. Jag hade aldrig sett något
sådant förr. Ett rökfyllt rum, där ögonen värkte
och där det luktade punsch och där ett par hundra
unga människor skreko så mycket de orkade.
I ett hörn hade de examensfäst och där voro
vi inbjudna. Någon hade tagit teologikofilen och
han skränade av glädje och berättade ideligen,
hur han var absolut okunnig i sina ämnen, men
han hade ändå fått non sine, och nu skulle
vi dricka punsch. Vi drucko punsch och voro
glada allesammans, att inte professorn genomskådat
honom, ty i annat fall hade vi gått miste om
aftonens högtidlighet.
Vi började sjunga fosterländska sånger och
jag började sjunga med. Jag beundrade honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
