Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det som nu följer tillhör en tid, som ännu
ej är historisk. Jag fick tillfälle att träffa alla
människor som jag velat träffa, vilket till en tid
är den högsta lycka en människa kan råka ut för.
Jag köpte fina kläder och kragar, som mera liknade
fabriksskorstenar än något annat, och reste till
södern. Jag såg Vesuvius utspy den särskilt för
yrkesmålare nyttiga pimstenen, jag frotterade mig
med skuggorna på Romas forum, besåg Moulin
Rouge och Bal Bullier och genomströvade med
detektiver Paris och Londons mördarhålor. Jag
drack kopiöst med öl i München och stoppade en
gång lyxkurirtåget mellan Paris och Berlin genom
att av misstag dra i alarmklockan.
Genom en serie av nödvändiga tillfälligheter
hamnade jag i Grisslehamn, som nu håller på att
bli badort med villastad, ett svenskt Monte Carlo
med en riviera av ganska otuktad granit, mera
ägnad för råbockar än människor. Här framlever
jag en lugn tillvaro, blott då och då störd av
sommargäster, som med Stockholmarens på landet
finkänslighet trots förbud trava på mina hällar,
ja, komma in på min gård och gapa på mig. Vore
jag Louis XIV, skulle de få hjälpa mig vid min
lever och organisera något slags livvakt. Men jag
är endast skald och är van att hjälpa mig själv.
Min sista resa är den till Lappland, vilken skall
göras om snart nog.
De sista åren äro kanske de händelserikaste,
men min finkänslighet förbjuder mig att göra mer
än ovanstående antydningar. Sekelslutets
historiografer skola tvinga edra barn att subskribera på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
