Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krångdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den närmaste. Den gick sönder och limmades ihop
igen och efter varje slagsmål kom det bättre ljud
i honom. Men när Orsapojken blivit en gammal
man och fiolen så småningom hoplimmats av
många hundratusen bitar, spelade gubben en kväll
en långdans. Och då slagsmålet började, drev han
fiolen i huvudet på närmaste gubbe, men då vart
det bara sågspån av fiolen. Ty det finns en gräns
även för fioler. För människor finns det också
gränser.
Drändj-Karl spelar. Jag kan inte påminna mig
ha njutit av några europeiska trollkonstnärers spel
så mycket som av hans. Det var några gamla
polskor, där rytmen tvingar till dans, medan
melodin gömmer skogarnas hela melankoli. Jag tycker
att våra gamla polskor äro så beskaffade. Det
klang i fiolen, men när han vid något stråkdrag
rörde vid fiolens själ, klang det också i stugans
furuväggar. Zorn sade: — Det är, som om man
sutte i en tunna!
Och han frågade Drändj-Karl: — Om du
skulle komma hit i morgon kväll och finna stugan
tom och fiolen borta, vad skulle du tänka då?
— I far full emat a di då! Då far jag väl hem
till dig!
Varför finns det så mycket musik i Dalarne?
Det finns nog musik i hela Sverige, men det tyckes
vara en självklar sak häruppe, där alla spela och
dansa vackert och som jag inbillar mig att musik
och dans böra göras.
Vad överträffar en kväll med musik och visor
och muntra historier? Jag tänkte nu närmast på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
