Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monsieur Pernelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krokodilerna tillsammans. Han talade franska med
spansk accent, en underlig pidginfranska, en
blandning av franska, spanska och italienska och dålig
tyska.
Han bar en sombrero och hans hy var
mörkbrun. Hans kinder voro fulla av ärr och ungefär
vartannat finger var borta. Jag bjöd Mr Pernelet
på en whisky — men först måste vi betrakta
krokodilerna på ännu närmare håll. Vi gingo till
bassängen.
— Maura! attendez!!
En av Mr Pernelets väninnor kom fram med
öppnat gap och väntade på en köttbit som hon
också fick. Negro! Venez!!
Hundratjugufemåringen närmade sig, han som
bar munkorg. Näsan låg över vattnet och ögonen
lurade hemskt.
Jag stod och beundrade Mr Pernelets
krokodiler. Han visade mig, hur de kände sina namn.
Jag frågade om han inte ville komma genast som
gäst på den där whiskyn, och han kom.
Nu låter jag Mr Pernelet tala.
— Ni är artist! Jag är lycklig att träffa en
människa som er. Jag är också artist fast på ett
annat område. Jag sysslar med krokodiler — det
är också en uppgift. Skål på er!
Jag skålade med Mr Pernelet.
— Hur har ni egentligen kommit på idén att
ägna er åt krokodiler?
— Monsieur, varje människa har sin uppgift.
Jag var sjökapten, jag kom på en engelsk skuta
ned i Röda Havet. Vi strandade och jag kom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
