Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenbrohult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut i världen och genom sin tro och oförskräckthet vann trollens dyrgripar, prinsessan och halfva konungariket. Hos honom själf fanns i ungdomen något af samme tilltagsne, klarögde bondgosse med segerhufva. Djärft drog han ut i världen, i tillit till sig själf, och vann dyrgriparna, äran och härligheten. Men sitt upphof glömde han aldrig, och i svårmodets stunder, inför den store andlige arbetarens nödtvungna öfveransträngning och själfförtäring, kunde han längta tillbaka till bondestammen och obemärkthetens lif i “ett landtligt obscurum “ Den rastlösa tankens verktyg, pennan, så fjäderlätt den vägde, slet mer sin man än spade, yxa eller lie. Från bokkammarens och tankemödans ålderdom längtade han till förfädernas jämna, naturen närstående existens mellan bibel och bondepraktika.
Allting i Linnés lynne och begåfning växer fram ur jorden och släkten organiskt och logiskt — hans botaniska genialitet är snillets storartade tillgodogörande och förökning af ett arf. Kärleken till naturen och särskildt växtvärlden hade länge funnits i familjen. Nils Linnæus’ morbroder och gynnare, Sven Tiliander, hade som huspredikant hos svenske generalguvernören öfver Bremen och Verden studerat tysk hortikultur och hemkommen till Småland vid sin prästgård i Pjetteryd anlagt en märkvärdig trädgård, till hvilken tyska odlare skickade förut i Sverige ej planterade växter. Hos honom hade Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
