Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Stenbrohult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För gossen var kriget en torr sägen ur fjärran, verkligheten hemmets och årstidernas lif, och med naturens oberörda själftillräckliga, regelbundna och eviga existens, icke med den nyckfulla och laglösa människohistorien var det hans själ sedermera alltjämt ville gå i takt. Sju år brukade i gamla lefnadsregler barndomen räknas. I enlighet därmed började Linnés undervisning 1714, och hösten detta år måste han lämna Stenbrohult och med sin informator fara till Wexiö. Men under hela sin skol- och gymnasietid i stiftsstaden torde han vanligtvis hafva tillbragt ferierna hemma, och detsamma gjorde han som ung student somrarna 1727 och 1728. Men efter den tiden drog honom lefnadsbanan långt från hemmet, hvilket han sedermera blott återsåg såsom — det är hans egna ord — “en förbiflygande vildgås eller sträckfågel“. Än kom bror Carl som en kär, långväga gäst och julade i familjeringen, som 1731 och 1732 efter lappska resan, än på korta besök under sina resor, hvilkas resplaner gärna lades öfver det gamla hemmet. Men familjetraditionen kunde han icke längre på samma vis följa som förr. Förändrade och åldrade fann han vid besöken föräldrarna, och de stora händelserna på Stenbrohult timade utan honom. Den dagen hans “käresta och fromma,, moder afled, gick han ovetande därom, men i sällsamt djup melankoli i Uppsala. Uttröttad af svåra barnsängar och omsorger afled hon i juni 1733 och lämnade i prästgården sin man «som en högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
