Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - III. Resebeskrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Behöfs det mer för att visa skillnaden mellan den vanliga släta prosan hos våra landtbeskrifvare och den naturpoesi, som med sitt friska och spelande stämningslif sammanhåller de Linnéanska resornas myller af upplysningar och iakttagelser.
I själfva verket är Linné den svenska naturens och bygdens förste systematiske skildrare och tolk. Ur hans reseböcker skulle utan svårighet kunna sammanställas en aforistisk skildring af Svea Rikes och dess olika landskaps utseende och väsen. Här hafva vi hela landet från de norrländska högfjällen, där han åkt i lappens ackja och sofvit mellan renhudarna i kåtan, ner till Sydskånes i bokskogen inbäddade och af rud- och karpdammar omgifna slott, Sverige från dvärgbjörkarnas, fjällripans och hviträfvens region till valnötsträdets, rådjurens och storkarnas, från den vintervärld, där hungersbrödet bakas af korn och ärter, af tallbark och mossa, ner till det landet Gosen med bohvetegröten och de färska limporna. Eller, om man vill gå öfver landet i andra riktningen, hela Sverige från Gottska Fåröns sandberg och strandhafre, där spelmannen med säckpipan och drycken vid gästabudet stammade från Ösel på andra sidan Östersjön, från Gottlands sydländska stränder och Ölands hedar till klippkusterna längst västerut, där Linné “botaniserade på hafsbottnen såsom i ett nytt Sverge och såg befolkningen koka sin fisk på brinnande ljung och lysa upp sina vindblåsta timmerstugor med tran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
