Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Frithiofs saga. - 31. Mitt hem. - 32. Tänkespråk. - 33. Spindeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ringerike. Men när Rings söner sjelfve togo väldet öfver detta
land, begaf Frithiof sig till Sognefylke och blef der konung.
Mitt hem är så ringa, dess dörr är så låg,
Men aldrig en kärare boning jag såg
Kring hela den grönskande jorden.
Der lefver mitt minne, der föddes mitt hopp,
Der lärde jag blicka till himmelen opp
Och älska mitt hemland i Norden.
Och är ej mitt stolta, mitt härliga land
Med snöiga fjellar och grönskande strand
Mer värdt än allt guld uti verlden?
Ej byta jag ville, hvad jorden än gaf,
Mot rikaste skatter den frihet, — den graf
Jag ärfde vid fädernehärden.
Ett bo är godt,
fast det är litet;
hvar man är herre hemma.
Fast tvenne getter endast
och halmtäckt sal man eger,
det bättre är än tigga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>