Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Renen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åttondedels mil och dess höjd fyra hundra fot. Det dånar
så, att det höres flere mil derifrån. De uppstigande dunsterna
frysa om vintern i luften tillsammans och bilda underbart ett
ishvalf öfver den öfversta afsatsen. Namnet på detta
märkvärdiga fall är Niaumelsaskas (”Harsprånget”), hvilket
häntyder på, att harar springa på ishvalfvet fritt öfver den
stormande floden.
Efter detta fall tränges floden inom tvenne bergsträckor.
På den nordöstra sidan går den betydliga bergskedjan Norra
Ananas, som följer stranden åtta mil fram till elfgrenarnes
sammanlopp. Men den sydvestra sidan lemnar snart rum åt
en fruktbar slätt med löfskog och bördiga ängar. Och här
finner man ändtligen den första boningsplats från Norska
gränsen och de första båtarne i Lule elf.
Mindre naturmärkvärdig, men mera tillgänglig, är södra
elfgrenens, Lilla Lule elfs, vattendrag. Uppsprungen bortom
Wallifjellen, bildar han sju sjöar, äfven hopkedjade genom
vattenfall emellan Qvickjocks och Jockmocks kyrkor, utgörande
tolf mils längd; hvarefter han, sedan han emottagit en
annan flod af sjöar, fyra mil nedom Jockmock förenar sig
med Stora Lule elf.
Sedan båda grenarne förenat sig, visar sig den menskliga
flitens magt såsom motsats emot den vilda natur, hvaruti
elfven började. Här flyter hon — tamd och bildad af
menniskoanden — emellan anläggningar och odlingar, till största
delen baron Hermelins skapelser, och slutar i Lule stads
hamn, den yppersta bland alla Vesterbottniska städers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
