- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
156

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 43. Segellederna till Stockholm. - 44. Kungshatt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Styrmannen gör en rörelse med rodret, fartyget svänger
förbi en udde, och nu öppnar sig ett skådespel, ett ibland de
vackraste man kan se. Till höger emellan ekar och löfträd
gömmer sig ett mellanting emellan land och stad, med natur
af båda och behag af båda. Det är Djurgården. Till venster
uppstiga de s. k. Södra bergen, och i bakgrunden ser man
liksom genom ett galler eller en skog af skeppsmaster Sjelfva
staden med hans hus, palats och tornspiror.

Anländer man deremot ifrån vestra eller Mälarsidan, har
man väl samma vexling af land och vatten; men allt är här
mera leende, mera rikt än i skären. Mälaren är den på
naturskönheter rikaste sjö i Sverige. Ur hans lekande böljor
uppdyka oräkneliga löfklädda öar och holmar. Det är som
seglade man i en park.

*



44. Kungshatt


En konung i Sverige han flyr icke gerna,
Står stilla i spetsen som himmelens stjerna
Och lyser och strider för hela sin här:
Ty håller ock Sverige sin konung kär.

Men är han allen i förvillande skogen,
Och svärdet är brustet och hästen är trogen,
Och fienden efter i hamn och i häl,
Då rider han undan. Deri gör han väl.

Den mordiska hopen med glimmande spetsar
Re’n drager sitt notvarp i tätaste kretsar
Och ropar: ”Rid undan till hafsuddens kant!
Vi taga dig väl uppå klippans brant”.

På klippan är kungen och hafvet inunder,
Och bakom är döden och trummornas dunder.
Han hör, hur hon nalkas den brusande jagt;
Guldsporren han frestar med väldig magt.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free